Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pfalzresan - En fånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
hade matta, sårkantade ögon, såg ut som om han
grubblade över något, insnärjd i tvångstankar.
Han berättade detta: Jag är poliskonstapel,
och för en månad sedan gick jag på mitt pass
utanför X. järnvägsstation. Föralldel, nämn icke
dess eller mitt namn. Plötsligt blev jag kallad in
på stationen för att ingripa i ett slagsmål, som
ägt rum mellan en tysk och en fransman, det var
emellertid redan över, då jag kom. Jag svarade,
att det fanns en särskild järnvägspolis, och att
stationen låg utanför min befogenhet. Av denna
anledning blev jag häktad, förd till fängelset
tillsammans med en vanlig förbrytare. En månad
har jag suttit häktad utan att förhöras, nu är jag
på fri fot, men väntar när som helst att komma
inför krigsrätt.
Vi frågade honom hur han blivit behandlad,
fast vi tyckte att det syntes utanpå, att han farit
illa. Han svarade, att han suttit i två fängelser.
Det första hade varit drägligt nog, både vad
angick cell, mat och behandling. Mannen förstod,
att en fånge inte får beräkna att ha det som på
ett pensionat. Men när han började tala om, hur
han behandlats i det sista fängelset, märkte man,
hur det började hetta och sjuda inom honom.
De hade varit två i en cell, avsedd för en. Han
hade lidit ohyggligt av smuts och ohyra, han
hade fått så liten vattenmängd att dricka och
tvätta sig i, att han antingen måste avstå från att
dricka eller att tvätta sig. Födan hade bestått i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
