Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Delen - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
carstiauns, pl. al* earstiaun, m. menniska. Skiftan-
de former: earschiaun, lad. crastiaun ocli crastian.
Ordet är ursprungligen en förvrängning af cristiaun
1. cristian, kristen, ehuru bruket sedermera skiljt
dessa former till betydelsen. I neapolitanska dia-
lekten betyder likaså det it. cristiano menniska i
allmänhet. — Ladinska texten har här glietid (van-
ligare t(jlieut), en romanisering af det tyska Leutc
(i forntyskan linti). Bhetoromanernas vana att, i
början af ett ord, öka 1 med ett g-ljud, erinrar om
enahanda bruk i det gamla romerska folkspråket i
afseende på en annan liquida: t. ex. navus 1. ijnn-
vus o. s. v.
5 v. dat, 5 p. s. pr. ind. af v. irreg. dar 1.
d er, gifva. I romonska dialekten böjes detta prae-
sens: dun, das, dat 1. det, dein, dcits, dan’
, i la-
dinska: dant, das, dat 1. det, dein, deits, datcn.
clarezia (lad. clarezza) f. ljus, klarhet, helst i ande-
liga ting. Ljus i fysisk mening heter clerczza. I
stället för romonska textens omskrifning dat clarezia
”ger klarhet”, har ladinska texten här liisrha, 3 p.
s. pr. ind. af v. liischir, vanligare Igiischir 1. Igi-
scliir, lysa.
sciiradengia, f. lad. scureza, f. mörker, af adj. seur,
mörk, lat. obscurus.
tno, lad. ma, adv. men. It. och walacli. m a, sp.
och port. mas, provenz. mas 1. rnais, fr. mais. Stam-
men är lat. adv. magis, som, i betydelsen af po-
tius, blef i folkspråket användt som adversaliv-par-
tikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
