Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI
i
och frändskap med bibliotekarien rotfästad redan som ung student.
De litlterära och kyrkliga vyer, som hyllades af samtidens mest
bildade män, trädde i konkret géstalt för hans åskådning.
Vetandets mångfald och intressenas rikedom mötte honom med de
personliga dragen hos dem, hvilka samtiden nämnde med
vördnad, och utan trötthet eller fruktan för villovägar mättade han
sin brinnande kunskapstörst. Han eftersträfvade det obegränsade
och ville göra all förgången tid konkret närvarande för sina
tankar. Lättförklarligt nog för en medlem af den benzeliska
kretsen fann han 1 historieforskningen det fält, där han säkrast
kunde tränga utanför den kända allmänningens råmärken. I
stigande mått afspeglar hans korrespondens med Erik Benxelius,
huru hågen för ett rastlöst arbete till fäderneslandets och
kunskapens ära parades med kritisk omdömesklarhet och
medvetandet att hafva funnit en ädel lifsuppgift. Till erinran, varning
och uppbyggelse ville han för det närvarande’ släktet kläda det
förgångnas storhet i åskådlig bild, ville väcka hågkomsten aj
våra förfäders stolta äfventyr och hugstora hjältedater, deras
mäktiga örlogsflottor i väster- och öster-haf, deras befästade slott
och väldiga borgar, deras stensatta ättehögar och rikedomars glans,
deras underbara härstamning från urtidens heroer och
hjältetraditioner under århundradens wväxling och framför allt deras
kristnande och kristendomslif både under påfveväldet med dess
leka beklagliga villfarelser som rörande offervillighet gent emot
kyrkor och kloster och under luthersk tid med dess ärorika kamp
till den sanna trons försvar. Ty icke borde svenskarna, som i
anornas adel och dygdernas mångfald höjde sig öfver hopen af
afundsjuka grannfolk, men ändå så ifrigt sporde både efter
deras och antikens historia, ådraga sig det omdömet af de
främ- mande, att SvioGothi sunt lynces foris et talpe domi.
Det drag af kriticism, som, förberedt genom den karolinska
forskningsifvern, under upplysningstiden stegrades till oförståelse
af det historiska oeh till en själftillräckligt förnäm likgiltighet emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
