Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXX
icke sade hvad i protokollet stod, och Rhyzelius behöll sitt
anseende bland prästerna oförändradt."
Medan prästerna i läronit stodo som en man, sarmhöriga och
välgrundade t bekännelsen, spordes bland folket tecken till oroliga
rörelser, hvilka kommo Rhyzelius att se framtiden an med stora
bekymmer. Han tvingades in i den tunga konflikten mellan
det häfdvunna kyrkoidealet med dess fixerade trossystem och
massiva församlingsmedvetande och ett det kristliga lifvets ideal,
som sökte plats för sina ecelesiole af pånyttfödda och rena
medlemmar genom de enskildas lösbrytande ur den stora, skönt hopfogade
organisationen. Hos honom fanns den varmhjärtade patriotens
oryggliga förvissning om det beståendes värde, och han kunde
icke återhålla sin misstro mot det nya släktets pietetslösa
nyhetsmakert och underminerande kotteripolitik. Linköpings stift blef
helt obetydligt hemsökt ’af sjuttonhundratalets sekteriska rörelser.
Men biskop Rhyzelius gaf sig icke tillfreds. Han tillhörde, såsom den
vältalige parentatorn, teologie adjunkten Peter Munck i Lund
uttrycker det, »de väktare i vår svenska evangeliska församling,
som städse vakat på andens skådetorn och med mycket bekymmer
sökt att bota Zions refva och upprätta dess lutande murar».
Från predikstolen ljungade han varnande mot nyheter, som ännu
icke fått fäste i församlingarna, och wutpekade i bref och
memorial hvarje friare religiös riktning som ett afgrundens lurande
försåt. Denna aggressiva hållning bragte den blygsamma
pietistiska rörelse, hvilken omkring år 1740 med handelsmannen
Anders Almqvist? och några hans förtrogna fått fäste i Linköping,
till att förbittradt taga parti emot Rhyzelii person. Hans eget
ortodoxa nit, som var ett med hans viljas spänstighet och hans
_myckhdngen skedde ej, men notifikationen utan angifrande af
Rhyzelit namn bifogades det Vidrag af Prestemötes Handlingarna 1
Lin
köping then 2 Julii år 1742, som finnes tryckt bland Linköpings
Domkapitels Cirkulärskrifvelser.
? Förut känd i den kyrkohistoriska litteraturen för sina dippelska
sympatier och genom det ekonomiska ryggstöd, han lämnade Skevikarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
