Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
hon aldrig bedt honom komma, så svårt var
det att framföra det ärende hon hade.
Fullt fri från en viss skuldkänsla af förräderi
mot sin man var hon ej heller, fastän hon ju
visste, att det blott var för hans eget bästa,
hon ville rådföra sig med den unge prästen.
Pastor Blom var skägglös och blek, hade
glasögon öfver en stor näsa, en mun som ofta
stod halföppen och såg frågande ut likasom
ögonen. Bröstet var något insjunket, hvilket
var än mer påfallande, när han som nu var
klädd i prästrock, som därtill tycktes vara
något för trång. Det ljusa håret, omsorgsfullt
tillstruket, visade i nacken fallenhet för
stri-pighet.
Äfven han såg besvärad ut.
Ändtligen hade Signe stålsatt sig så pass,
att hon utan att darra på rösten kunde säga:
»Jag önskade tala med pastorn om en sak,
som upptar mina tankar natt och dag.»
Han satt med benen i kors, såg på henne
med en uppmärksamt deltagande min, lade
hufvudet litet på sned som för att höra bättre
och höll händerna lagda öfver hvarandra, som
när man läser bordsbön.
»Det är om min mans salighetsak... jag
skulle vara färdig att misströsta, så omöjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
