Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 NÄR RIDDAR ULF SUCKAR. 5 I
Hon hade icke sjungit den sedan hon var
på sjukhuset bland systrarne i kapellet en
afton. Det var så godt att åter vara med en,
som kände och trodde som hon — att inte
längre vara ensam om att sjunga Herrens lof
och pris.
Signe frågade, om inte pastorn ville stanna
och äta middag med henne, och han tackade.
De talade om den religiösa litteraturen och
Signe erbjöd honom att låna åtskilliga böcker,
som voro honom obekanta. Det var så ondt
om verkligt god, läsvärd litteratur häruppe.
Inte kunde man köpa allt man önskade.
Och svårt var det också att få paket sända till
sig. Han var mycket tacksam för tillbudet.
Efter middagen läste han högt. Därefter
sjöngo de ännu en sång, och så gick han hem
med knytet och en packe böcker under armen,
samt skrinet i handen.
En så angenäm och innehållsrik dag hade
han icke haft, sedan han kom upp hit till den
höga norden. Att fa tala med en bildad
människa — bara det var en glädje — och
därtill en kristen, en älsklig och god kvinna!
Ja, det var en oväntad ljuflighet här i
ensligheten, där han kände sig i viss mån oförstådd
af alla. Visserligen hade han ännu varit allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
