Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASKA IIÄRAD. 33
Lalason och nämnden, bestående av tolv män, varav en riddare, 4 väp¬
nare och 8 andra jordägare. Fogden över Östergötland Esbjörn djäkn
(som i sitt vapen förde två greniga horn) hade yrkat, att till kronan
skulle från Vadstena kloster återgå vissa delar av Starby såsom varande
kronogods. Tinget med tolvmannanämnden ogillade emellertid detta
yrkande, enär det visades, att de nämnda jordarna aldrig varit krono¬
gods utan riddare- och svennegods, vilka konung Magnus och drottning
Blanka skänkt till klostret, en gåva som sedermera blivit stadfästad av
konung Håkan. I början av 1414 hölls ånyo räfsteting med Aska hä¬
rads allmoge i Skänninge. Detta ting gällde även Vifolka, Göstrings,
Lysings och Dals härader. De flesta avgjorda mål synas likväl berört
Aska härad och angingo huvudsakligen äganderätten till gods och går¬
dar. Bl. a. fråndömdes Esbjörn djäkn flera gårdar, av vilka han orätt¬
mätigt satt sig i besittning.
Ett mål, som förekom, rörde sig om en förlikning, som ingicks emel¬
lan Margit Bengtsdotter och riddaren Håkan Niklisson (Björnram). Vid
ett föregående ting i Motala hade nämnde riddare förmenat tinget att
>-rätta> om en man — samt även förhjälpt henne bort från tinget —
vilken »våldsverk, skada och orätt» gjort mot Margit. Nu förnöjde rid¬
daren henne emellertid, och hon bad genom ett utfärdadt brev »ödmjuk-
ligen den högborne herre och furste, konung Erik, att förenämnda herr
Håkan frid giva och inledung». Vid detta måls avgörande var icke
nämnden närvarande utan endast biskop Knut och lagman Ivar Nilsson
samt Kristiern Niklasson (Vase), Nils Bosson (Natt och Dag), broder
till biskop Knut, och Tomas van Vizen (räv i vapnet), vilka alla beseglade
brevet med sina sigill. I nämnden sutto Lasse Bengtson, Niklas djäkn,
Lydheka i Staflösa, Laurens Dansson, Laurens i Sandby, Nisse Johans¬
son i Tranberga, Brynolf i Nässjö, Olof i Haraldshöga, Peter Niklasson,
Laurens i Böstö, Olof i Ölstorp, Magnus Smed och häradshövding Karl
Stensson.
Enligt sägen skulle häradets äldsta tingsplats varit vid Asks kyrka.
Åtskilliga i ring där ställda stenar skulle vittna därom.1 Vid under¬
sökning har på denna plats anträffats gravurnor och brända ben.
Ett annat tingsställe var ett övergivet kapell vid Sjökumla, där
tingen höllos ännu 1370. Lämningar av detta kapell voro synliga ännu
omkring midten av 1700-talet. År 1380 förbjöd ärkebiskopen på
herredagen i Tälje tings hållande i landskyrkorna, men detta beslut
1 Vid vilken tid dessa tingsplatser tillkommit är icke kfindt. Två runstenar i Uppland
äro emellertid resta över män, som iordningställt pinkstap, tingsplatser eller samlings¬
platser för bystämma, åtminstone i vissa avseenden motsvarande våra dagars ting. Den
äldsta av dessa runstenar anses vara från omkring år 1000. Den andra är möjligen ett
eller annat årtionde yngre. Men att dylika samlingsplatser funnos redan långt före denna
tid är otvivelaktigt. Först senare har det nu brukliga namnet domarring tillkommit. Mången¬
städes ligger nära en dylik rundel av stenar en offerkälla, vilket antyder, att även religiösa
ceremonier försiggingo å dessa platser. »Ting» betecknade på Gottland vissa delar av
landet, vilkas innebyggare i hednatid kommo tillsammans för att offra. Häradstingen för¬
siggingo ännu under medeltiden merendels under bar himmel på de gamla tingsställena, vil¬
kas namn ofta utmärka en obebyggd plats eller ort ute å marken.
3—152493. Ridderstad, Östergötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
