Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 2. Fivelstad - 3. Hagebyhöga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ASKA HÄRAD.
handl. S. J. Vallberg, därefter på 1850-talet av sadelmakaren Ahlstrand i Vad¬
stena, på 1870-talet och ännu 1883 av inspektör P. J. L. Lundberg. Tillhörde
1896 komminister Edvin Tillström samt 1911 änkefru Klara Holmström.
Mangården är omgiven av större trädgård. Är sedan gammalt frälsesäteri.
Rikt dytag finnes.
Stubbetorp, a/2 m., 65 h. Tillhörde 1853 fabrikören A. Eklund samt 1883
och ännu A. T. Nilsson, Russingstorp.
Sund, 31/8 m., 228 h. Under äldre tid har 1 m. hört till Vadstena hospital,
men innehaves nu av statsverket. Det övriga, 21/s m., har sedan länge haft 8
å 10 ägare. Har f. n. 9 ägare.
Tråstad, 3 m. om 237 har. Tråstad, 2 m. frälse, tillhörde 1687 Gabriel
Gyllenanckar och hovrådet Sven Francs (f 1674) arvingar av släkterna Skytte-
hjelm och von öller, 1700 fru Katarina Falkenberg, 1726 generallöjtn. Gabriel
Ribbing. Skattegården tillbyttes kronan från änkefru Kagg, bördades av L.
Ribbing men var 1700 under Vadstena slott. Har sedermera varit delad på
flera händer samt tillhör f. n. 8 ägare.
Ullstorp, Vs m. om 64 har. Ägdes 1700 av kaptenen Rootkirk samt senare
av bondesläkter. Tillhörde på 1880- och 90-talet K. J. Månsson, Hydinge, samt
1911 K. A. Anderssons stärbhus.
Ölstorp, lVA m. om 122 har. Peter i ölstorp omnämnes i ett köpebrev av
år 1361. Vid räfstetinget i Vadstena med Aska härad år 1399 tilldömdes Vadstena
kloster, på grund av upphävdt köp, köpesumman för ölfsthorp av Lasse djäkn.
En gård härstädes utbyttes till kronan av C. Sparre, en annan hörde 1687 un¬
der Medhamra. Har numera 4 ägare.
Övriga tillhörigheter: Kärtorp (64 har), Sandviks elektriska kvarn, Linde-
kullen, en mindre mek. verkstad o. s. v.
3. Hagebyhöga. Gränsar i norr till Varviken av Vättern, i öster
till V. Stenby, i sydväst till Fivelstad och S:t Per, i väster till Vättern.
Arealen är 1,951 har. Marken är i allmänhet slätt, icke utan kullar
men i saknad av berg. Rådande jordmån är på slätterna god lermylla,
på höjderna svagare sandmylla med klappersten. Vätterns strand är
mot söder sandbelagd men mot norr här och var beväxt med lövdungar.
Ett par mindre bäckar utmynna i Vättern. — Sydligaste delen av sock¬
nen genomskäres av Vadstena—Fågelsta järnväg. Landsvägen från
Närke genom Motala till Vadstena går i sydvästlig riktning genom
socknen samt mötes vid södra gränsen av en annan väg från Borens-
berg, vilken stryker förbi kyrkan. Dessa båda vägar förenas genom en
mindre till S:t Per; en väg for till Medhamra.
Hagaby nämnes som by under 1200-talet och Uaghaby högha med
egen kyrkoherde år 1323, då riddaren Knut Folkesson och hans moder,
abbedissan i Vreta, Ingrid Svantepolksdotter, gav en gård till kyrkan.
Ar 1472 skrevs namnet Hagabihögha. Hagebyhöga utgör tillsammans
med Fivelstad och Orlunda som annexförsamligar, ett konsistoriellt
pastorat. Enligt förslag till ny reglering 1921 föreslås komministra-
turen i Fivelstad att indragas.
Kyrkan i romansk stil är en av de äldsta av landskapets absidkyrkor1
1 De äldsta kyrkorna voro utan tvivel av trä. Stenkyrkor kommo emellertid till. Som
förebilder tjänade kyrkor från det tidigare kristnade utlandet. De mindre kyrkorna byggdes
under ett tak. De större bestodo längst i öster av en korrundel eller absis, därefter av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
