Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 3. Hagebyhöga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 ASKA HÄRAD.
Av fasta fornlämningar märkes främst en stenåldersgrav, funnen ä
Hageby skattegårds ägor nära kyrkan och undersökt 1877. I densamma
funnos 30 skelett, varav ett i sittande ställning, några djurben, yxa med
skafthål, bryne samt mindre föremål av ben och flinta. I Hageby före¬
komma även en större och några mindre kullar. I Hageby västra skatte¬
gård äro å en kulle två klumpformiga bautastenar. Vid Hageby torp
hava hittats sporrar och hästskor och omtalas stenkummel. Väster om
Knapetorp å Hässleby ägor finnas 7 kullar samt 3 bautastenar. Sten-
sättningar hava här tagits till stenmurar. I Aska by nära socken¬
gränsen säges, att man i stensatta kullar funnit människoskelett ävensom
urnor med brända ben. — I samma by finnes en ansenlig kulle, kallad
iAska hög». Här reses årligen midsommarstång. Sägen är, att om detta
underlåtes, sker det olyckor med djuren. Högen skall vara uppförd av
bullersten och med människors hjälp, och »om en sten», säges det, »rub¬
bas i sitt läge, komma alla de andra i rörelse». Midsommarsfirande
kunna berätta, att de känt, huru högen gått rundt! En annan sägen
är, att en smed här funnit ett kranium med påsittande hjälm men av
rädsla åter nedgrävt fyndet. Kullen anses icke böra ofredas. Vid Ha-
gebytorp finnes en offerkälla, vid vilken ungdomen samlas midsommar¬
aftonen. — »Thorssänkorna» kallas ett trädbeväxt kärr i Hageby västra
skattegårds ägor. Här påträffades under dytäkt (på 1860—70-talen)
kraniet av en bisonoxe. K. E. Nordenskjöld, som fann detsamma, be¬
skriver det så, att avståndet på kraniet emellan kveckspetsarna, som
voro rätt utstående, endast något lindrigt framåt böjda, var 2,8 fot;
kveckarnas omkrets vid roten 1, i fot och pannans bredd mellan ögon-
bågarna 1 fot. Uti »solgläntan» hade man dessförinnan funnit skelett
efter en älg.
Folkmängden var 1754: över 560, 1810: 619, 1850: 740, 1910: 625 och
1914: 578. — År 1910 voro kommunens kassor: kyrkokassan kr. 17:30,
fattigkassan 3,036: 77, en folkskolefond 1,556: 56 m. fl. — Folkskolan vid
kyrkan har en lärare och omkr. 40 skolbarn; småskolan 1 lärarinna.
Som binäring idkas spetsknyppling och något fiske. En handlande,
1 skräddare och 1 skomakare finnas.
Gårdar.
Appelby, 31/2 m. med 195 har. År 1260 intygar Birger jarl, att Kätillögs
hustru Susanna i testamente givit en andel i Apaldby till Linköpings domkyrka
samt att hon lämnat biskop Henrik delar i Vreta och Apaldby i utbyte mot
Vrångstad. Kyrkoherden i denna socken Anund och hans svåger Arvid sälja
enl. Östgötalagen */a åtting i Appelby till liddaren Gisle Elinason år 1343.
Arvid i Aplaby omnämnes 1361. Gunnar i Appallaby omtalas år 1405, i sam¬
band med att häradsh. i Aska Sten Lalason på drottn. Margaretas befallning
upptecknar inom Aska h:d belägna skatte- och kronogårdar. Under 1600-talet
tillbyttes Appelby kronan från fru Ingrid Appelbom, Klas Fleming och överste
Åke Ulfsparre. Under 1600-talet bodde på en gård Appelberga(?) i Hagebyhöga
s:n proviantmästaren And. Nilsson Slaghök (y 1621). Har senare ägts av bön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
