Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 4. Motala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTALA SOCKEN. 51
av socknen är belägen norr om strömmen till en längd av 1 och bredd
i norr av 1,3 men i söder endast av omkr. 0,5 mil. Den södra delen
har endast en längd av 0,4 och en bredd av 0,3 mil. Arealen är
9,027 har. Vissa delar av Motala socken äro ämnade att införlivas med
Motala stad. Frågan härom är under utredning.
Marken upptages växlande av berg, skogsmarker och bördiga slätter.
Den stora dalgången, som sträcker sig i nordostlig riktning från Motala
stad och Borenshult torde med sina om varandra kastade åkrar, ängar,
lövdungar, vatten, vattenfall, vattenverk och andra byggnader kunna
räknas till de mest fruktbara och natursköna nejder inom landet. Bland
höjder inom socknen märkes främst Hålsberget, beläget en mil norr om
Motala. Förutom strömmen samt Boren och Vättern, vilka bevattna
socknen i sydost och väster, höra delar av sjöarna Salstern och Vän¬
stern hit. Den senare upptager de hithörande Kålm-, Mo- och Börka-
sjöarna. De vid Vätterns strand mest utskjutande uddarna äro Lång-
snapen å Halslandet samt Var- och Klubbuddarna på var sin sida om
Sandviken. De öar, som höra till socknen, äro Sandön och den mindre
Risön, Ärkerna, fordom kallade Idekalvarna, bestående av fem små öar,
samt de trenne Tjukholmarna: Jällön, Boholmen och Skallen. — Rå¬
dande jordmånen är sandjord, ävensom, ehuru mindre, ler- och sandmylla
med klappersten.
Motala socken har godt om kommunikationsmedel. Genom södra
delen av socknen går Göta kanal, förenande Boren och Vättern. Genom
östligaste delen går Mjölby—Motala—Hallsbergsbanan i nordostlig rikt¬
ning med stationer vid Motala, Motala verkstad och Björka hållplats.
Av landsvägar är den största den från Nykyrka socken kommande
Närkes-vägen, som till stor del följer Vätterns kust, delar sig vid Motala-
bro och går dels till V. Stenby och Vadstena, dels till Vinnerstad och
Skänninge. Från denna väg utgår en i nordostlig riktning, följer Boren
och går in i Kristberg samt en annan i västnordvästlig riktning till
Långsnapens udde. Utmed kanalens stränder gå dragvägar.
Motala omtalas i bevarad handling första gången år 1288 jämte
fiske. Kyrkan nämnes år 13(51. Ar 1699 blev socknen, som dftrförut
var eget pastorat, annex till Vinnerstad, vilket fortgick till 1 maj 1876,
då hon åter blev eget pastorat med Motala stad till annex. Enligt ny
reglering 1921 föreslås socknen och staden bliva ett pastorat med en
komminister i lands- och en i stadsförsamlingen. Kyrkan, som är belägen
i Motala stad, är gemensam för de båda församlingarna (se Motala stad).
Av gamla minnen omtalas spår efter något slags befästning vid
Råsnäset och vid Bispmotala efter förskansningar från 1567 års strider.
I närheten av den från Motala norrut gående järnvägslinjen hittades år
1905 en guldbrakteat med runor. Brakteaten är präglad med samma
stamp som den sedan länge omtalade Vadstenabrakteaten, men med den
skillnaden att å Motalabrakteaten så mycket borttagits av runorna, att
endast obetydligt av dem synes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
