Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 4. Motala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTALA SOCKEN. 0/
1871: 939 och 1375: 1,209 man samt har senare, oberäknadt filialerna,
på 1880-talet uppgått ända till omkr. 1,300 man, men var i början på
1900-talet 1,143.
Bolaget har egna bostäder för en stor del tjänstemän och arbe¬
tare. Verkstaden har egen läkare samt eget sjukhus och varmbadhus.
Från 1846 finnes en sjuk- och begravningskassa, vartill komma senare
bildade kassor inom de olika verkstäderna. En sparbank från 1840,
som 1868 övertogs av arbetarna själva, blev från 1880 filial till Linkö¬
pings sparbank. Folkundervisningen bestreds från 1842 av en särskild
präst, som därjämte förrättade gudstjänst. Numera bestrides under¬
visningen av socknens lärare. Här finnes hotell. Flera handlande och
handtverkare finnas. I närheten av verkstaden, invid kanalbanken, är
B. B. von Plåtens grav (fig. 27).
Övriga tillhörigheter inom socknen: Varamobaden å Bromma ägor, Bisp-
motala ångsåg, mjölksilsfabrik, Lemmingstorps sandstensbrott, Holms
svagdricksbryggeri, Hårstorps verkstad, såg- och snickerifabrik, bryggeri,
Kärsby kvarn, såg, vaddfabrik och tegelbruk, Karlshults tegelbruk, Mo¬
tala kvarn, Duvedals kvarn, såg, turbinverkstad, Långspångs kvarn,
Motala vattenfall, klackjärn- och kilhacksfabrik, Kvarn med Nykvarns
ålfiske m. m., Strömsborgs bryggeri, Ribbingsfors turbinkvarn och
kungsfisket, Motala gjuteri, Stenslyckan, Bispmotala tegelbruk, d:o
stärkelsefabrik och potatisriveri, Holms metallgjuteri, Holms bruks
kvarnar och såg m. m., Motala Spolegårds kvarnfall och fiske, Holms
sågfall, d:o vaddfabrik, d:o snickerifabrik, Lemunda sandstensbrott, Mo¬
tala bryggeri, Katrinefors järnbruk, Duvedals tingshus o. s. v. samt ett
flertal lägenheter m. m.
Gårdar.
Askareby, V4 m. om 112 har. Askarabygd, namnes 1405. Har tillhört
släkten Rotkirch. Tillhörde på 1880-talet A. Nilsson samt efter hans död hans
änka. Har nu 2 ägare.
Bergsäter, l1/* m. om 313 har. Innehades på 1600-talet genom arrende av
bonden Jöns Håkansson. Dennes son, Bengt Jönsson, ordinerades till präst
direkt från gymnasium samt tog vid sin prästvigning namnet Berzelius efter
fädernehemmet. Hans sonsons son var den ryktbare kemisten Jöns Jakob Ber¬
zelius. År 1622 donerades Bergsäter till översten Mårten Hemmingsson Linde-
berg (f 1652). Tillhörde därefter som säteri hans söner, överstarna Gustav
och Hieronymus Lindeberg, varefter gården reducerades men utbyttes av fru
Ingrid Lindeberg f. Appelbom. Under 1700-talet tillhörde egendomen först ge¬
neralmajoren Kl. Gustav von Dellvig (*j* 1736) men kom sedermera genom hans
änka Katarina Kugelhjelm till hennes andra man, överstelöjtn. Natanael Gyllen¬
ram (f 1746) samt vidare till sonen, majoren Karl Fredrik G. Ägdes omkr.
1820 av G. M. Fleetwood, därefter av löjtnanten Johansson samt sedermera och
till 1854 av A. P. Andersson, från vilket år och till 1868 K. G. Nilsson var
ägare. År 1869 övergick Bergsäter genom köp till orgelnisten Karl Gustav Sund¬
blad. Nämnda köp föranledde en ganska märklig rättegång, för vilken i kort¬
het redogöres i justitierådet K. Naumanns tidskrift för lagstiftning, m. m. år
1870. Tillhör K. E. Sundblad och Motala verkstads nya aktiebolag. — Man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
