Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Aska härad - 10. Västra Stenby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA STENBY SOCKEN. 95
Stygg gjorde detta kummel efter sin son Öjvind. Han föll österut. Den
anses vara från omkr. år 900. En annan sten med spår av slingor är
lagd i kyrkans västra dörrtröskel. Av fornlämningar i övrigt finnas
vid Högera backe (Högarnas backe) flera ättekullar, av vilka den största
har 68 stegs omkrets och 4 stegs lutningshöjd. I senare tider hava
borttagits åtskilliga i närheten befintliga bautastenar. Om Högarnas
backe går den sägen, att inom den skulle bo en gubbe, stor som en åtta¬
åring. Då han visar sig, skall det tyda på svåra år.
Såväl här som vid Skeppstads stensättning har man förr tändt eldar.
A Fågelstads ägor finnas åtskilliga mindre ättekullar. Vid Fågelstads
skattegårds grenadjärtorp fanns ännu omkr. 1875 en 5 fot hög bauta-
sten samt 38 andra stenar, vilka, ehuru tvivelaktigt, antagits bilda en
domarekrets. Vid Sjökumla äro även några ättekullar. Därstädes
omnämnes även ett övergivet kapell, som 1370 användes till tings¬
hus. Lämningar av detta kapell voro ännu 1750 synliga. Nord¬
väst från kyrkan finnes en källa, kallad S:ta Britas källa. Om
densamma berättas det, att Birgitta på en vandring emellan Vad¬
stena och Ulvåsa satt sig att vila vid vägen, och då hon därunder talade
om sin törst, rann genast källan upp. Under katolska tiden bedrevs
här åtskilliga vidskepligheter, och ännu besöker folk gärna densamma.
Nära härintill upptogs 1825 en ny källa. — Av funna fornfynd må
nämnas fyra armringar av guld, som omkring årsskiftet 1893—94 hit¬
tades i Sten, där förr logar haft sin plats. Sju silvertenar och 4 tyska
silvermynt äro hittade vid prästgården och en större hornyxa under
torvupptagning »på flera famnars djup» vid Skaftesgärdet. — Fordom
har en liten insjö, Kälven, efter vilken socknen tros ha fått sitt namn,
sträckt sig förbi kyrkan till Nyckelby och Freberga, där den genom en
bäck utfallit i Vättern. Densamma är sedan länge igenvallad och kal¬
las Tranberga mosse. Den har rikt förråd på bränntorv. Ar 1734 före-
togos grävningar i denna mosse invid Sjökumla, då man påträffade säv
och små fisk. Det var svårt att nå bottnen.
Folkmängden var 1754 omkr. 830, varav 270 i Sten, 1790: 819, 1810:
905, varav 313 i Sten, 1850 1,124,1870:1,188, 1910: 1,123 och 1914: 1,107. —
Kommunens kassor år 1910: kyrkokassan: kr. 2,096: 08, allm. kassan kr.
3,000, Lövendahlska fonden kr. 5,000, Arvidssonska minnesfonden kr.
1,145: 18. Till socknens fattigvård skänkte fru Ch. Sunnerdahl 1,000
kr. år 1857. — Folkskolan har 1 lärare och 60 skolbarn samt 2 små¬
skolor. — Här finnas 2 handlande och 9 handtverkare.
Gårdar.
Ekeberget, V4 m. om 22 har. Har länge tillhört allmoge. Ägdes 1$S3
och 1896 av N. Bengtsson samt 1910 av A. G. Sjöberg.
Erikstorp, V8 m. om 33 har. Tillhörde på 1880-talet byggmäst. V. Vem-
ström samt efter hans död och ännu stärbhuset.
Freberga, Södra, 2 m. om 323 har. Ägdes på 1500-talet av mjölnaren
Johan Tordsson (f 1588), som var fader till den härstädes år 1579 födde pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
