Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 1. Askeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 BANKEKINDS HÄRAD.
Socknar.
1. Askeby gränsar i ö. till örtomta, i s. till Bankekind, i v. till
Bankekind och Vårdsberg samt i n. till Törnevalla och Gistad. Med en
areal av 2,294 har, därav 2,275 land, är marken i mellersta delen av
socknen från norr till söder en slättbygd med enstaka höjder, vilka mot
gränserna i öster och väster övergå till sammanhängande höjdsträckningar.
Större sjöar saknas. Jordmånen är i det hela en blandning av sand,
lera och svartmylla. — Mellersta Östergötlands järnväg genomgår sock¬
nen med stationen Askeby. Landsvägen från Linköping kommer från
Bankekind och går genom södra delen förbi kyrkan till Örtomta.
Askaby, Askeby, Aschaby, Ascaby omnämnes länge endast som kloster,
första gången 1234. Det är först år 1382, som Askaby sokn i nu kända
äldre handlingar omtalas. Redan därförut eller 1379 nämnes herr Olof
i Askeby. Utan allt tvivel lydde socknen under klostrets patronatsrätt.
liksom Olavi kyrka i Norrköping och Svinstads kyrka. I ett påvligt
brev av 1400 sägas dessa två kyrkor i 40 år tillhört klostret, och det
har blivit sagdt, att Askeby s:n var patronelit till klostret omkr. år 1400
under namn av ^Askaby klosters sochem. Under åren 1555—1581 var
socknen annex till Vårdsberg men sistnämnda år fick Askeby egen kyrko¬
herde och prästgård. Har sedan dess varit konsist. pastorat. Om Askeby
pastorats förening med Bankekinds hänvisas till denna sistnämnda s:n.
— Kyrkan (tig. 3(>), ursprungligen klosterkyrka, är mycket gammal samt
byggd med stor omsorg, vadan den kunnat motstå all den förstörelse
och de förändringar hon fått undergå. K. G. Brunius (Konstanteck-
ningar 1849) skriver följande om densamma:
Askeby klosterkyrka består av en äldre del åt v. och en yngre åt ö., den
förra av gråsten, den senare av tegelsten. Dessa delar, av vilka den äldre är
utförd i rundbågs-, den senare i spetsbågsstil, äro åtskilda av en spetsig triumf¬
båge. Den äldre delen, som håller nära 100 fot i yttre längd och 331/* i bredd,
utgöres av ett skepp med torn i v., vilka båda äro lika breda. Skeppet betäc-
kes med fyra väl slagna korsvalv, som, vilande på trespångiga sido- och hörn-
pilastrar, ha 1 fot breda kant- och huvudbågar med trestaviga korsbågar och
fyrkantiga slutstenar. Dithörande fält äro lågkupiga. Dessa takvalv och pila¬
strar äro av tegel. Å s. sidan nära skeppets v. ända är en rundbågig dörröpp¬
ning med enkel skarpkantig omfattning, som saknar dörrfält. Å samma sida
finnas fem ganska små fönsteröppningar med nära 20 fot höga bröstningar.1
Det är uppenbart, att kyrkan, ehuru omgivningsmurama äro 4Va fot tjocka, ur¬
sprungligen haft basiliketak. Likväl ådagalägga nyssbeskrivna takvalv en hög
ålder. Tornets l:sta och 2:dra avdelning äro i behåll. Den nedra betäckes med
korsvalv av kalkflis, den övra med tunnvalv av tegel på vederlag i s. och n.
En rak trappa i s. och en i n. sidomuren uppleda genom små dörröppningar
från nedre till övre avdelningen. Dessa trappor, som gä från ö. till v., bestå av
kalkflis. I övre avdelningen finnes på mitten av ö. väggen en halvrund altarnisch
och vid varje sida därom en muröppning, övre avdelningen är alltså inrättad
till bönkapell. — Tornet, vars omgivningsmurar äro 0 fot tjocka, har ursprung¬
ligen varit en avdelning högre och har liksom i Bjälbo tillkommit som skydd
1 Dessa äro nu igensatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
