Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 1. Askeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 BANKEKINDS HÄRAD.
väggen uppbarns av en enspångig sidopilaster och 1 fot breda kantbågar. Denna
pilaster med dithörande kantbågar har tillkommit till undvikande av takvalvens
inhuggning. Sakristian är uppförd av gråsten men takvalven av tegelsten. En
sidobyggnad med takvalv, belägen mellan vapenhuset och sakristian, är även en
tillsats från medeltiden.’
Andr. Lindblom har även (Fornvännen 1908) lämnat en beskrivning av kyr¬
kan, särskildt med avseende å tornet. 1 denna uppsats framhålles bl. a., huru¬
som kyrkan fordom bestod >av torn, långhus, ett lägre kor samt troligen apsis?.
Ar 1444 »ersattes det gamla koret av ett nytt med tresidig avslutning, uppfördt
av tegel i munkförband. Antagligen inslogos samtidigt långhusets trenne kryssvalv.
Ännu senare är sakristian å korets n. sida. Å samma sida funnos fordom till¬
byggnader, av vilka åtminstone en härstammade från romansk tid. I s. har
långhuset en av rundbågsgesims och lisener prydd, apsisförsedd utbyggnad, som
medelst en stor rundbågig öppning stått i förbindelse med detsamma . . .» Denna
utbyggnad anser L. vara samtidig mnd långhuset samt påpekar, huru denna an¬
läggning i stort sett är av samma typ som redan under 900-talet uppträder i
Sachsen.1 Ursprungligenv, fortsätter L., »hade vardera av långhusets n. och s.
sidor en rundbågig dörröppning längst i v. samt ganska stora, vidsmygiga fön¬
ster nära takkanten, 3 å n. 4 å s. sidan.» L. giver bevis för, att långhuset haft
öppen takstol.
Efter en brand 1609 revs tornets övre del och står nu under samma vatten-
tak som den övriga delen av kyrkan. Som fönster tjäna två fyrkantiga, smala
gluggar. I den s. är ännu träramen och gallret, ett enkelt järnkors, kvar.
Dessutom två rundfönster å ömse sidor om västra huvudingången. Genom två
trappor kom man fordom till andra våningen. »Enkel, nästan grov», säger L.
till sist, ter sig den gamla kyrkan. Inga skulpturala detaljer, ingen finare be¬
arbetning av materialet. Men något primitivt eller ofullkomligt arbete möta vi
ej. Valven äro förvånansvärdt väl slagna, ingen oregelbundenhet råder, t. ex.
med avseende på murtjockleken.» I en not tillägges, att från en av utbygg¬
naderna å n. sidan härstamma några märkliga sandstensskulpturer. När denna
utbyggnad tillkommit, kan ej säkert avgöras, men skulpturerna torde hänvisa på
tiden senast omkring 1200.
Kyrkan, som under katolska tiden var helgad jungfru Maria och
S:t Olof, har åtskilliga gånger undergått eldsolyckor. Ar 1567 härjades
den av danskarna, som under Rantzow trängt upp ända till Östergöt¬
land. Av vådeld skadades den 1537, 1609 och 1700. Under katolska
tiden begagnades kyrkan gemensamt av klostret och socknen. Kloster¬
folket hade då sin plats i den östra delen av kyrkan. Tvenne valv¬
avdelningar av den äldre kyrkan hava länge begagnats som magasin
och kolbod, men denna del av kyrkan, eller det ursprungliga tornet,
förändrades år 1913 till gravkapell. Nedersta våningen hade i äldre tid
varit ett kapell med altarnisch å östra väggen. På båda sidor om den¬
samma voro ingångar till kyrkan. Upplysningen kom, som redan nämnts,
huvudsakligen från två rundfönster i väster. I andra våningen var ett
likartadt kapell, till vilket man kom genom de två ovan omnämnda trap¬
porna i murarna. Efter bestämmelse av arkitekten J. Dahl upptogos
åter de gamla fönstren och dörren. Ett nytt altare av tegel uppmurades
och täcktes med en äldre altarskiva, som länge legat i kyrkgolvet. På
varje sida om gravkapellet är ett sidorum. — Altartavlan, som är må-
1 En dylik byggnad bar även funnits åt norr, men densamma nedrevs på 1870-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
