Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 1. Askeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 BANKEKINDS HÄRAD.
tåren förvaras en altarprydnad med 30 bilder, förest. Jesus oeh apost¬
larna i nedre raden; i övre: bebådelsen, jungfru Maria, de tre vise män¬
nen o. s. v. En 2 m. lång oeh 10 cm. bred bård i silke, guld och sil¬
ver till ett altartäcke har ett Kristushuvud (eller den krönta Maria)
med inskriften i munkstil HIELP—MARIA ävensom små vapensköldar
och andra ornament. A en äldre mässhake är den korsfäste Kristus
utbroderad. Dessutom finnes en »stolav, sådan som användes vid präst-
invigning i romerska kyrkan, och som skulle påminna om Herrens ok. —
Ringklockorna hänga i en låg klockstapel. Båda äro omgjutna 1817 i
Jönköping av Jonas M. Fries. Den större har, förutom namn å sam¬
tida landshövding, biskop och kyrkoherde, följande inskrift: I folk bärer
fram Herranom Hans namns ära. Bärer, skänker och kommer i Hans
gårdar. Tillbeder Herran i heligo prydning. Hela världen frukte honom.
A den mindre: Kommer låten oss tillbedja och knäböja och nederfalta
för Herranom. — Avst. till Linköping är 1,5 mil.
Av fornlämningar märkes en runsten å L. Greby ägor i en hagbacke
ovanför vadet vid torpet Vadet. Stenen är rest av två personer över
Skär, sin (frände) god. Inskriften meddelar vidare, att Gerlög och ännu
en person läto göra den i ån varande bron. Av denna bro finnes sedan
långliga tider icke något spår. — Väster om Juby är en stensättning,
3,5 m. i omkrets och bestående av 9 stenar, av vilka den störste är 11,7
m. hög. Inom stensättningen är en grop. Nära därintill finnes dess¬
utom en krets av lägre kullerstenar. Utan tvivel utmärka dessa sten-
sättningar ett s. k. domaresäte. — Två högar jämte en treudd inom ett
större gravfält vid Solberga hava nyligen blivit undersökta. I de först¬
nämnda funnos gravfynd, nu i statens samlingar. Därjämte märkas
stensättningar icke långt från Juby östergård och å prästgårdens ägor
samt ett gravfält å Överstads ägor. — Av Askeby klosterbyggnader
återstå nu — förufom kyrkan — endast några murrester vid kyrkans
sydv. sida och en grov gråstensmur under klockstapeln.
Askaby nunnekloster var fordom beläget inom socknen. Tiden för an¬
läggandet av detta kloster, instiftadt för nunnor av cisterciensorden, är
obekant. I ett påvebrev av 1403 säges uttryckligen, att klostret är ett
eistercienskloster. Första gången klostret befinnes omnämndt, säges
vara, då det nämnes i en av klostrets äldre handlingar, en skyddsbulla, ut¬
färdad av påven Lucius III (1181—1185). Moderkloster var Vreta, men
Askaby erhöll aldrig den betydelse som moderklostret, och om dess första
tid ha urkunderna föga eller intet att meddela. I ett brev från omkr.
ar 1240 omnäinnes »Askaby kloster i skornabergh». I aug. 1261 vistades
Linköpingsbiskopen Henrik härstädes, dä han härifrån utfärdade ett
brev. Under 1300- och 1400-talen ihågkommes klostret allt emellanåt i
testamenten, ofta med penningegåvor, såsom 1314, då lagman Birger
Persson uppgör sin avi. hustrus, Ingeborgs, testamente. Dessa voro S:a Bir¬
gittas föräldrar. I det i fängelset år 1318 uppgjorda testamentet ihåg-
koms klostret av hertigarna Erik och Valdemar. Ar 1346 testamenterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
