- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
109

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 2. Bankekind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BANKEKINDS SOCKEN. 109
Askebytornets bottenvåning är här ersatt av ett lågt tunnvalv . . . Nischan¬
ordningen i den ö. väggen är utesluten, en enda ingång leder till långhuset.
Alltså avsevärda förenklingar. Sidokamrarna visa brist på den symmetriska nog¬
grannheten, som är i Askeby. Andra våningen, tillgänglig genom två trappor
med ingångsöppning vid långhusets golv, upplyses som i Askeby av ett rund-
bågigt fönster i v., här med synnerligen enkel midtkolonnett. I ö. en välvd
nisch med smala, rundbågiga öppningar å båda sidor. Nischens botten, som
ligger i brösthöjd, är slätt murad. Midt i nischens vägg är en liten genom
muren gående öppning. En dylik mindre glugg har å motsvarande plats funnits
i Askebytornets bottenvåning. Genom en trappuppgång, begynnande i den n.
för detta ändamål särskildt höga öppningen mot långhuset, kommer man till
38. Bankckinds kyrka.
3:dje våningen, upplyst av två gluggar, därpå medelst trätrappor till tornets
övriga delar. Längst upp finnas i varje vägg ganska stora rundbågiga gluggar, en
åt vart håll. Grov och oregelbunden kvaderristning förekommer å innerväg¬
garnas puts. Tornets yttre visar en enkel skråkantad kalkstenssockel. Strax
nedom midten är å den n. och s. sidan en stark, skrånande indragning av ytter-
muren, täckt av ett litet spånadt vattentak. Längre upp förekomma rundt hela
tornet två små indragningar, markerade av enkla men välhuggna kalkstensskrå-
kanter. Materialet är lika med det i Askeby.
Bankekinds torn är av särskildt intresse, enär det kompletterar den tyvärr
bristfälliga kännedomen om den rikare anläggningen i Askeby. Det har aldrig
brunnit, stockarna över dörr- och fönsteröppningar samt i bjälklagen äro sålunda till
stor del ursprungliga. B.vggdt i omedelbar anslutning till Askebytomet — kanske av
samma byggmästare — uppvisar det dess flesta egendomligheter t. ex. i rums¬
anordningen, men företer på samma gång den förenkling och bristande nog¬
grannhet i utförandet, som ofta utmärka sekundära verk.»
Bankekinds och Askeby kyrktorn äro Lmånga hänseenden jämförliga
med S:t Lars kyrktorn i Linköping.
Nybyggnaden av den nuvarande kyrkan (fig. .‘58) år 1758 gick raskt.
Efter ett halvt års förlopp var hon så färdig, att hon kunde invigas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free