Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 5. Vårdsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 BANKEKINDS HÄRAD.
biskop, men detta upphörde den 1 maj 1887, från vilken tid pastoratet
varit regalt. Ny regi. 1 maj 1919, då Vårdsberg och Landeryd skola före¬
nas till ett pastorat med kyrkoh. bosatt i Landeryd, såvidt kyrkoherde¬
befattningen i Vårdsberg då är ledig, eljest å dag som k. m:t framdeles
vill bestämma. Komministertjänsten i Landeryd indrages vid nuvarande
innehavarens avgång. Komministraturen i Vårdsberg indrogs gen. k. brev
av den 4 okt. 1864. Kyrkan (lig. 41 och 42) är belägen på en större kulle
samt utgjordes ursprungligen av ett rundhus med nischer, en byggnads¬
form, som i Sverige är ovanlig. K. (t. Brunius anser kyrkan ursprung¬
ligen varit ett dopkapell, utan tvivel på grund av att dopkapellen i ut¬
landet voro runda. Från annat håll har emellertid blivit framhållet,
att Vårdsberg ieke varit dopkyrka, då rättigheten att döpa under den
tidigare delen av medeltiden tillhörde biskopskyrkorna och några fä
andra, som särskildt därtill fått berättigande. Äldre författare hava an¬
tagit, vilket även senare blivit upprepadt men även motsagdt, att rund¬
kyrkan ursprungligen varit en för¬
svarsbyggnad, som vid kristendomens
införande blivit använd som kyrka.
Huru härmed förhållit sig torde vara
svårt att numera med full bestämdhet
avgöra, då man icke känner bygg¬
nadssättet och anordningarna i övrigt
av det här nedan av Broocman om¬
talade åttkantiga stentornet. Emel¬
lertid finnas flera anledningar som
tyda på, att här icke blott varit ett vård- eller vakttorn utan även
en byggnad ämnad till försvar på samma gång den användts som en
vanlig kyrka, vilken just av försvarshänsyn fått sin runda form. Flera
av de äldre svenska slotten, som varit avsedda till försvar, såsom Vad¬
stena, Stockholms äldre och Gripsholms hava eller hade som bekant
runda torn.
Den enda uppgift, som finnes om kyrkans äldre utseende, är den av
K. F. Broocman i hans Östergötlands beskr. 1760, vilken dock lämnar
föga upplysning.
»Kyrkans västra del, säges det, »90m i forna tider varit ett åttakantigt vård¬
torn med sina defensionshål ovantill har givit anledning, att hon blivit kallad
Wårdsberg eller Wålsberg.1 På vad tid bemälte vårdtorn blivit först byggdt och,
sedan det kunnat umbäras, blivit inrättad till en kyrka medelst kostlig tillbygg¬
nad av skön huggen kalksten å norra, östra och södra sidorna, därom äges ingen
kunskaps
Om 17f>o års ombyggnad heter det vidare:
»Denna skedde genom biskopens, d:r Andr. Ol. Rhyzelii berömliga tillstyr¬
kande, omsorg och föranstaltande, att församlingen tog på sig med obeskrivligt
1 >Vålsbcrg> är cn provinsialism. Understundom uttalas rd som 1, t. ex. i ordet vårda
eller gärde. Det säges: Han vålar sig icke om, hur det går eller Ilan är ute på gälct.
41. Plan av Vårdsbergs kyrka.
Kfter teckning i Antikvariak-topograflska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
