Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 5. Vårdsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 BANKEKINDS HÄRAD.
»Vårdsbergs kyrka har uppenbarligen liknat österlarsker på Bornholm (se Sv.
Fomm.-fören:s Tidskr. VIII, s. 249 o. följ.). De sex tjocka pelarna i kyrkan
få väl anses betyda ett cylindriskt rum med sex bågöppningar skilda av sex pe¬
lare. Den omgivande delen av rundhuset har väl haft ett kretsformigt tunnvalv.
Eget är, att på den runda underdelen skulle ha funnits en åttkantig överdel.
Denna kan icke helt enkelt varit en tornspira, ty Broocman talar om det ått¬
kantiga stentornet. Detta säges väl hava stått överst på taket, men å andra
sidan framhålles åttkanten som det egentliga vårdtornet med dess defensionshål,
d. v. s. skjutgluggar övertill. Broocman hade kanske aldrig sett kyrkan före de
år 1753 företagna förändringarna och kan då ha missförstått de honom medde¬
lade uppgifterna. S:t Nils och S:t Lars kyrkor på Bornholm, som ha en väk¬
taregång utanför den egentliga översta våningen, ifrån denna skild av en mur,
torde haft det ursprungliga koniska taket med dess kant vilande på denna skilje-
mur — väktaregången skulle således varit obetäckt. Det är möjligt, att det
s. k. åttkantiga tornet å Vårdsbergs kyrka varit en indragen övervåning, kring
vilken varit en taklös väktaregång. Vårföre den övra våningen skulle ha en annan
grundform än den undre är ej så lätt att förstå. Om det ursprungliga korets
utseende är intet bekant. Det fick vika för den i öster tillbyggda korskyrkan.
De i muren ned mot golvet förekommande egendomliga halvrunda nischema
kunna, säger H., varit sittplatser, då de äro för små att ha omslutit altaren,
ehuru det varit enklare att längs muren anbringa en stenbänk. »Det nya torneto,
fortsätter H., »skyler rundhusets viktigaste del. S. och n. om tornet har rund¬
husets mur en insänkt yta mellan en framskjutande över- och underkant, båda
vertikala och simpla. På den s. sidan närmast tornet förekomma mellan dessa
kanter två halvkolonner, på den n. en halvkolonn och en pilaster.»
I 1829 års inventarieförteckning omtalas det runda stenhuset med
åttkantigt torn, utsiradt med kolonner och basreliefs, framställande va¬
pen eller huvuden efter märkvärdiga personer och djur, av vilka några
då voro i behåll i södra randen, två människo- och ett kreaturshuvud
samt i den n. fyra människohuvuden uthuggna i de massiva täljstenarna
(kalkstenarna). Av små runda hål i muren var ännu då ett bibehållet,
ehuru igenmuradt. N. Mandelgren besökte kyrkan 1840 och såg då två
av de av Broocman omtalade defensionshålen igenmurade, vadan gluggarna
alltså funnits även i rundhuset. Märken efter dessa gluggar synas ännu.
Den av Broocman omtalade äldsta tillbyggnaden eller korsbyggnaden
synes vara ganska gammal och liksom rundhuset noggrant uppförd av
huggen kalksten, som senare blivit till det yttre rappad och till det
inre vitmenad. På en del ställen sägas målningar funnits å väggytorna,
vilka blivit synliga vid skada på ett ställe av vitmeningen. Någon
närmare undersökning härav synes dock icke företagits. Korsarmarna
betäckas av korsvalv och koret av ett stjärnvalv. Till vänster inuti
kyrkan vid västra ingången finnes i väggen ett mindre stenvalv, vilket
kan antagas varit dörringången till en trappa, som fört upp till andra
våningen av det gamla rundhuset. En gammal sägen förtäljer, att detta
valv fört till en underjordisk gång till ett i närheten beläget nunnekloster.
All anledning förefinnes att säga, att denna sägen icke äger någon
grund.
Kyrkan omtäcktes 1875 och reparerades till det inre 1894. Längden,
är 23 m., koret inberäknadt, bredden 19 m. med 400 sittplatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
