Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 6. Värna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRNA SOCKEN. 137
inom en krans det Hjortska vapnet. Dopfunten är en skäl av koppar.
Den gamla dopfunten förvaras även i kyrkan. I sakristian förvaras en
snidad tavla med Kristus å korset samt porträtt av Gustav III med ge¬
mål. Ringklockorna hänga i en oansenlig, rödmålad klockstapel. A
storklockan läses å ena sidan: Mat-h. 25 v. 6. Om midnattstid vardt et
anskri. Si, brudgummen kommer. Går ut emot honom. A andra sidan
läses en inskrift, som angiver, att klockan spräcktes den 7 mars 1762 un¬
der ovanlig köld vid förstgångsringningen samt att den 1764 omgöts
på församlingens bekostnad av Elia Fries Thoresson. Den mindre kloc¬
kans inskrift angiver, att den anskaffats genom kyrkoh. Kr. L. Lind¬
bloms försorg samt gjutits i Norrköping av Magnus Hultman år 1746.
Dessutom finnas längre inskrifter med hänvisning till Joel 2 kap. v. 15,
16, 17 samt Esaias 2 kap. v. 3. Rundt upptill: Gudi allena ärona. Ny
griftegård på 0,15 mils avstånd från kyrkan invigdes 1908. — Avståndet
från kyrkan till Lakviks jvst. är 0,8 mil.
Av fornlämningar omtalas stensättningar här och var. Vid Herr-
säter skall, enligt sägen, funnits en kyrka eller ett slott (se denna gård).
Folkmängden var på 1750-talet över 440, 1790: 664, 1830: 879, 1870:
1,443, 1895: 1,031, 1910: 724 och 1914: 722. — Kommunens kassor 1910:
kyrkokassan kr. 12,000, fattigkassan kr. 2,268: 20. Donationer finnas för
de fattiga av landsh. Ax. Löwen och för skolan av Adelsvärdska släkten å
Adelsnäs. — Folkskolan har 2 lärare, samt vid kyrkan 32 och vid Bärsbo
40 skolbarn. Två småskolor ha var sin l:a. — Här finnas 2 handlande
och 1 handtverkare. — Förr sysselsattes en betydande del av befolk¬
ningen vid Åtvidabergs kopparverks gruvfält inom socknen (se Bärsbo).
Hyttor funnos vid Kungsvik, Kungsvikstorp, Lövvik, Röbäck, Tafors
och Maskärr.
Gårdar.
Bftrsbo, V4 m., 306 har. Hörde intill reduktionen under Herrsäter men
kom senare med säterifrihet under Adelsnäs fideikommiss, dit det ännu hör.
Bärsbo gruvor sägas, liksom Åtvidabergs, varit bearbetade redan på 1200-talet.
Med säkerhet vet man likväl icke, att de finnas omtalade förrän 1655. I slu¬
tet av 1750-talet inmutades gruvorna av fänrik Dav. Hallonqvist, och år 1761
upptogs Katrinebergs malmfält, bestående av rödkornig granit. Man fann då
märke där efter föregående arbeten. Vid rentagningen var denna gruva 16
famnar djup men hade i slutet av 1870-talet ett lodrätt djup av 1,380 fot ocb
ansågs söm kopparverkets huvudgruva. Det andra malmfältet, kalladt bond-
gruvan, ocb bestående av grå granit, upptogs 1764, nedlades 1775, upptogs ånyo
1795, nedlades åter efter två och ett halft år, men återupptogs på 1840-talet. Ka-
trinebergsgruvan försågs år 1817 med en av Samuel Owen byggd ångmaskin om
15 hästkrafter till uppfordring av malm ocb vatten. Men så väl denna maskin
som byggnader och inventarier blevo, till en förlust av omkr. 150,000 kr., år
1825 genom eldsvåda förstörda, varefter malmbrytningen icke upptogs förrän
1828. Nämnda maskin uppbyggdes ånyo på 1830-talet. Mindre gruvor, som
här blivit upptagna äro Stoll-, Kittel-, Katt-, de båda Käring-, Smedje- ocb
österbogruvoma m. fl. År 1825 sysselsattes bär 55 egentliga arbetare; 1850 nära
500 personer. År 1874 arbetade vid Bärsbo och Grönhögs gruva (Björsäters s:n),
upptagen i slutet av 1850-talet, tillsammans 274 personer, vartill kommo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
