Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 7. Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅTVIDS SOCKEN. 141
och dels vid gränsen av socknen märkas: Örn, Yirken, St. Bjärn, By¬
sjön, Nären, Glan, Fallsjön, Tran, Dal, Häcklasjön, Djupgölen, Lillgölen,
Kävelbosjön, Tolen, Högsjön, Alsen och Följaren m. fl. Förutom en
betydlig mängd mindre gölar räknas här omkr. 25 sjöar. Genom
socknen går landsvägen emellan Linköping och Västervik. Söder om
Örsäter utgår en väg till Värna och Bärsbo f. d. gruvor och från kop¬
parverket en åt väster förbi kyrkan och till Mormorsgruvan. Från kyr¬
kan en förbi Adelsnäs till Kättilstad. En annan väg utgår till Gärdse-
rum. Genom socknen löper järnvägen Bjärka—Åtvidaberg, färdig 1906,
med jvst. Mormorsgruvan och Åtvidaberg, den senare även vid Nors-
holm—Västerviks-
banan, färdig 1879,
i vilken senare jvg
ingår den 1856—
57 byggda järnvä¬
gen emellan Åtvi¬
dabergs koppar¬
verk och Bärsbo
gruvor.
Åtvida nämnes
med kyrkoherde
1348. Kallas 1382
Athwidha, 1428
Aatvidha oeh 1512
Åtvedhe. Fordom
säges Gärdserum
hört hit som an¬
nex. Sedermera var socknen länge ett regalt pastorat, till dess genom
k. brev den 3 febr. 1779 rättigheten att tillsätta pastor och komminister
blev överläten åt innehavaren av Adelsvärdska fideikommisset.
Redan i början av 1800-talet var man betänkt på att uppföra ny
kyrka. Och då på 1850-talet och därpå följande årtionden befolkningen
i betydlig grad ökats, togs frågan om ny kyrkobyggnad ånyo upp. År
1885 var densamma färdig. Kyrkan är av naturlig sten och tegel samt
är uppförd efter ritning av arkitekten A. K. Melander i engelsk gotik.
Kyrkans längd, koret inberäknadt, är 42 och bredden 19 m. Tornet är
6.8 m. i fyrkant, genom vilket huvudingången är. Dessutom finnas pä
långsidorna två portiker med rymliga ingångar och en särskild portik
vid koret med ingång till sakristian. Tornet är avsedt för ringklockor
och har en höjd av 52 m., spiran inberäknad, vilken i sin helhet bliver
av sten (fig. 43). Invändiga taket är av synligt trä, i form av valv,
uppburet av åtta genombrutna synliga bärstolar, mellan vilka vid sido-
murens höjd, 8 m. från golvet, äro motvalv. Hela invändiga höjden är
14.8 m. Upplysningen erhålles genom 14 stora fönster, varav 2 på v.
kortväggen samt dessutom av 3 runda över koret i öster, alla med glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
