Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 7. Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 BANK EK IN DS IIÄKAD.
ring. Nämnda ring inlämnades till Bergskollegii samlingar och över¬
gick med dessa till Vetenskapsakademiens museum, men har sedermera
därifrån överlämnats till Statens historiska museum. Att man likväl
vid denna tid sökte att fortfarande bearbeta gruvorna framgår av, att
den 10 febr. 1524 utfärdades bekräftelse för bergsfogden och alla bergs¬
män å alla de privilegier, de av framfarna konungar och riksförestån¬
dare erhållit, och år 1527 utfärdade k. Gustaf från Gammalkil ett brev
för bergverket av samma innehåll, som det år 1513 utfärdade. K. Erik
XIV och Johan III utfärdade även privilegier. En handling från 1552
upplyser om, huru en av konungens män å hans vägnar ^handlat med
Otvidz bönder om den bergsbrukning och kopparstreck, som nyligen
uppfunnen var», samt om de ville vara behjälpliga till den bergsbruk¬
ning, som enligt befallning skulle företagas. Ar 1558 hörde Åtvidaberg
med Slevringe ladugård till kronan. På 1600-talet besökte k. Gustaf
Adolf platsen. 1 övrigt synes icke någon verksammare drift förekommit
härstädes. I bergsjordeboken från år 1659 omtalas Atvids bergslag
samt socknarna Atvid, Värna och Grebo såsom föreslagna och reserve¬
rade till dess betjäning, i händelse gruvarbetet skulle återupptagas. I
en relation av bergskollegium år 1665 nämnes, att Atvids socken for¬
dom varit en hel bergslag samt att där varit så förmögna bergsmän,
att de haft stora kopparhällar för sina förstugudörrar. I relation for
följande år omnämnes icke bergslagen men väl att i socknen funnos tre
gruvor, näml. Glasgruvan, Arvid Larssons och Garpgruvan, vilka varit
brukade redan i Karl Knutssons tid. Av dessa gruvor ödelädes Garp¬
gruvan 1610 men upptogs ånyo 1639 och ytterligare 1655 av hertig Jo¬
han. För övrigt omnämnas äldre gruvor vid Närstad (2), vid Göthult,
ödelagd 1610, och Bärsbo, som lydt under Herrsäter, och tillhör Värna
s:n. Andra äldre anteckningar omnämna en gruva å Slevringe ägor.
bearbetad 1639—1651; Glasgruvan, som 1639 var öde; en koppargruva
upptogs 1628 men ödelädes kort därefter. I bergskollegii relation 1666
omtalas för 1639 en del såväl silver- som koppargruvor ävensom Göt-
hults järnmalmsgruva, vilken blivit ödelagd 1655, samt Kråketorps-
gruvan. Bland bergskollegii handlingar från 1630 oeh intill 1730-talet
linnas, förutom nyssnämnda relationer icke några anteckningar om
bergslagen. Bergslagens belägenhet var t. o. m. så obekant, att man
tvekade att införa 1413 års privilegier i den samling av bergsordningar,
som utkom 1736, till dess ortens bergmästare inberättat bergslagens om¬
råde. Omkring denna tid hittade en dräng Jonas Dahlgren i Grebo s:n
gul kopparmalm å Tjusentorps ägor, vilket han angav för bergskolle¬
gium den 24 jan. 1739. Samma år underhöllo undermarkscheidern Erik
och hans broder bruksförvaltaren Jonas Solberg soffrare vid Atvids-
verkets gamla slaggvarp. Samtidigt inmutade den förstnämnde ett
malmstreck å Slevringe ägor, och 1744 uppfördes en hytta vid präst¬
gården. Vid Närstad påbörjades även arbeten, men allt avstannade med
en tillverkning av 10 skepp, koppar. Ar 1754 begärde fänriken, seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
