Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Björkekind - 1. Konungsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGSUNDS SOCKEN. 173
Grinneby, 3 m., 164 h. År 1319 testamenterade riddaren Sigm. Erengisles-
son sin gård i Grinnaby, inneh. 5 åttingar öppen jord, med ängar m. m. till
stiftande av en ständig vikarie i Linköpings domkyrka, med förbehåll, att av¬
kastningen av nämnda gård eller motsv. inkomster beviljades honom intill hans
död. Sigmund avled icke långt senare, och år 1323 biföll lagm. Lars Ulvsson
å sina myndlingars vägnar Sigmunds testamentariska gåva av Grindaby till för¬
bättrande av den prebenda, som biskop Karl stiftat i Linköpings domkyrka, med
förbehåll att biskopen bekostade nämnde Sigmunds begravning. År 1409 in¬
tygade Hemming Ryd, att Sigmund härstädes testamenterat sin nämnda gård till
Linköpings domkyrka, »då konung Magnus var ung», i vilket vittnesbörd Jowas
Biis år 1411 instämde. År 1413 fälldes räfstetingsdom i Linköping, varigenom
till nästa räfsteting lades kvarstad å denna gård, å vilken prebendaten i Lin¬
köping Dagar gjorde anspråk. 1 m. har förr hört under Svensksund, men synes
reducerats. Var därefter militieboställe och tillh. nu statsverket; 2 m. har
även förr hört till Svinesund. Har sedan länge tillhört bondesläkter, senast
A. G. Andersson och änkefru J. M. Svensson, Åby.
Konungsnnd, 5 m., 222 h. Domprosten i Västerås Mattias avstod år 1362
vid ett jordbyte till sin frände Nils Jonsson bl. a. alla sina fastigheter i Ko-
nungxhunda by. Omkring år 1416 tillföll genom arv från Magn. Eriksson hans
gods i Konungxsundh Vadstena kloster. Riddaren Erik Magnusson (örofot), som
levde under 1400-talet, skrev sig till Konungsund. Prästgården, 1 m., dispo¬
neras av Linköpings domkapitel; 1 m. ägdes till reduktionen av släkten Rotkirch.
Var sedan militieboställe, indraget redan 1850. Tillh. nu J. Andersson. Det
övriga har 4 ägare, K. A. Nilsson m. fl.
Enl. anteckning i en gammal på pergament skriven kyrkobok skall k. Erik
XI givit prästgården, och voro dess gränser enligt anteckning från 1556 »thet
förste är vid Fjuks norre Gärdeshöme een treekantigh steen, väster uth åth
hvijta häll, söder uth Svarteråå, öster uth i medie Steenbroo, och i Fjukz bärgh:
norr uth i fomemde hörasteen. Men ett engestyckie ifrån hvar byy hafver ko¬
nungen sjelff gifvit til kyrkian. — Ett stycke äng ifrån Grinneby, liggandes
uth med daalzängen med sine fulle Råå och märkie. Ifrån Wasby ett styckie
mitt i daalzäng innan fyhra Stenar. Ifrån Svinstmdh ett stycke uth med store
bäcken. — Ett stycke ifrån Konungsundh mitt på tufvedälden in till Fjukz
gärde. Ett stycke ifrån Rådhe vid stoora bäcken till näste haffd öster uth.
Jtt Stycke från Säby liggandes ned till Lindholmen och uth till een steen och
i mööbäcken. Ifrån Fjuk ett Stycke åcker uth vid vägen innan fyhra Steena.»
— En utjord är skänkt av k. Magnus Ladulås år 1280.
Enligt sägen skall detta prästboställe ursprungligen blivit företoradt på det
vis, att då konungen — vilken konung förmäles icke — en gång skulle resa
här förbi, iklädde den dåvarande prästen, som var bekant för sin snålhet, sig
sin prästerliga dräkt, varefter han själv begav sig ut att köra i åkern. När
konungen passerade, blev han förvånad över att se prästen vid ett dylikt arbete,
varför han även stannade. Konungen, som under resan blivit törstig, begärde
efter en stunds samtal att få litet mjölk att dricka.
»Så gärna», svarade prästen, »men allt, vad jag kan bjuda på, är endast
’nittonskeablandning’» (blandning av nitton skedar vatten och en sked mjölk).
Konungen, bevekt av sådan fattigdom skall då, säger historien, betydligt för¬
bättrat bostället.
Kråkegården, 1/4 m. Arealen ingår i Konungsunds areal. Hörde 1700 under
Svinesund. Ägdes på 1880-talet av K. Karlsson, Väsby, och senare av hans stärb-
hus. — Långetorp, l1/a m., 69 h. Pelle i Langatorp var 1410 fasteman. Hörde
ännu omkr. midten av 1800-talet till Ravnäs samt tillhörde på 1870-talet kap¬
tenen Evert Reinh. Maur. Taube och efter hans död 1895 hans stärbhus. Till¬
hörde senare änkefru Johanna M. Jonsson samt efter hennes död 1915 stärbhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
