Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Björkekind - 3. Rönö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18(> BJÖRK EK IN DS HÄRAD.
han fotfarande skulle få inneha gården, till dess lösesumman blivit honom ersatt.
Allra senast under detta århundrade tillhörde ltönö Karl Ulvsson till Tofta, som
sålde gården till drottning Margareta, i avseende å vilket köp och egendom
stadgades på herremötet i Nyköping 1396 att hon med densamma >mä giva.
gälda och göra av, som hon tycker och vill», och det skall bliva stadigt både i
hennes tid och efter hennes död. Emellertid testamenterade drottning Margareta
(f 1412) Rönö gård, till vilken östkinds h:d hörde, till Linköpings domkyrka.
Redan tidigt under 1400-talet byggde sig Linköpingsbiskopen ett slott härstädes.
Ar 1421 höll konung Erik här herremöte för att döma över ärkebiskopen
Johannes Jerechinus, som då mot vissa villkor nedlade sitt ämbete. Vid Engel-
brekts resning innehades Rönö slott av Albrekt Styke, men intogs år 1434
av biskop Knuts trupper. Rönö säges ha utbytts från biskopsstolen år 1441 till
riksmarsken Karl Knutsson jämte övriga gods, som drottning Margareta köpt
av hans morfader, nyssnämnde Karl Ulvsson. År 1467 fick biskop Kättil för
sig och sina efterträdare å Linköpings biskopstol Rönö gård med östkinds h:d.
vilka dock skulle kunna återfordras mot en summa av 7,500 mark. Innehades
som innehavare av biskopsämbetet av electus i Linköping Hemming Gadh. Men
sedan G. 1512 avsagt sig ämbetet och Brask blivit vald till biskop, sände B.
sin fogde till Rönö och intog gården, varöver Gadh i brev till Sten Sture klagar
är 1514. Reducerades 1527 och var 1558 ladugård under Stegeborg. Beboddes
senare av k. Johan III:s gemål, Gunilla Bielke, samt son, hertig Johan. Done¬
rades 1630 till Johan Kasimir samt tillhörde hans son, hertig Adolf Johan, men
reducerades 1689, då det räknades, för 3 mantal. Innehades sedermera genom
arrende från staten av Bleckert Wachtmeister, från 1702 under förpantning av
Kristina Oxenstierna, f. Douglas, samt sedermera av hennes måg översten Karl
Johan Wrangel (f 1742), senare av dennes söner och därefter av översten Gust.
Ad. Meijerhelm. År 1757 överläts egendomen på 50 års arrende till hans änka
Katarina Gyllenkrook. Transporterades 1767 på majoren Bleckert Kasimir Sparre.
efter vars död den 1799 transporterades på kornetten Karl Adolf Västfelt. Är
1807 arrenderades den på 30 år av ryttmäst. Stefan Ax. Rothlieb, efter vars
död 1817 den år 1818 transporterades på sekreteraren Gust. Lövgren. Efter
denna arrendetids slut inropades arrenderätten på auktion av uppbördsskrivaren
J. F. Westling, som likväl genast överlät densamma till kaptenen A. B. Rehbin-
der, från vilken den 1862 transporterades till A. F. S. von Kothen, som 1867
övertog egendomen på ytterligare 20 års arrende. Har senare innehafts av Erik
G. Eriksson och från 1908 under 20 år av Jon P. Karlberg.
Det i början av 1400-talet uppförda. befästade slottet förstördes vid dess in¬
tagande år 1434. Sedermera byggdes ett nytt slott av konung Johan III, men
detsamma brändes av ryssarna 1719 och blev sedermera ytterligare nedbrutet
och lämnades till förfall. Av detsamma återstår nu endast långmuren till en
längd av omkr. 28 och en höjd i hörnet av omkr. 9 m. På en del av ruinen
är uppfördt ett boningshus.
Nuvarande huvudbyggnaden, uppförd av Lövgren, är av trä, belagd med tegel
och i en våning med gavelrum. Den är belägen på en höjd, å vilken flera
planteringar under senare tider äro gjorda. Gården förbiflytes av en från över¬
gårds sund kommande bäck. Under gården lyda tre på Friggsäters allmänning
belägna särskildt skattlagda torp (2 Fyrstorp och Språkstorp), en holme kallad Räfs-
holmen i Saltsjön, även skattlagd. År 1524 anlade biskop Brask härstädes en för
långliga tider sedan nedlagd saltpanna, ^vartill han fick ett märkliga stort privilegium .
Av arealen är 131 har åker och trädgård. — Kyrkan är belägen å kungsgårdens
ägor invid trädgården. Avståndet är till Söderköping 3 och till Norrköping 4 mil.
Segerbo, V4 m., 50 h. Har ursprungligen hört till Stegeborg. Tillhörde o.
1884 J. Olofsson men ägdes 1895 av 2 äg. samt senare av A. G. Johansson. —
Skälläng, 1 e m. Tillhörde 1910 A. P. Jonssons stärbhus och P. Perssons ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
