Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bobergs härad - 3. Fornåsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNÅSA SOCKEN. 223
givits: (den avlidnes namn) bedjom vårt fader vår hans själ till ro och
till välsignelse och för Radborgs själ. Gud give åt deras själ himmel¬
riket; 2) egentligen fragment av mer än en runsten, omtalade av Norden-
skjöld och E. Ihrfors; 3) med endast några få runor; 4) vid s. sidan av
Fornåsa by med inskrift: Ingvar satte stenen. En förment runsten
skulle bestå i ett kullrigt block å ett åkergärde vid Tornby men an-
gives endast vara förvillande lik en runristad slinga. Icke långt s.
ifrån Bobergsbyn finnes en bautasten samt en mängd högar och ätte-
backar. A Skrikstads ägor har hittats på ett ställe, där nu är åker,
stenvapen samt dessutom i ett på denna plats förr befintligt kummel
ett människoskelett. Vid Boberg ha hittats sporre och stigbygel av
järn ävensom plogjärn och stenyxa (se Östergötland I s. 64).
Enligt sägen skall »å västra Fornåsa kyrkobys stora gärde» fordom
stått en strid emellan svenskar och danskar. Byn Slottet skall ha er¬
hållit sitt namn efter en härstädes uppförd förskansning, vilken bidragit
till svenskarnas seger. Sägen förmäler dock icke tidpunkten för denna strid.
En anmärkningsvärd naturföreteelse, allmänt kallad Stora- eller Ols-
mässofloden, omtalas i socknens gamla kyrkoböcker och ansågs på sin
tid såsom något högst förundransvärdt. Det var 1649 den 27 juli och
följande dagar, som det regnade så skarpt att, efter kyrkobokens utsago,
»himmelen och jordens källor uppvälvde, att vattenådror uppsprungo,
där förr inga varit. Varav floden blev ej allenast så mäktig, att kvar¬
nar, dammar, hus, gärdesgårdar etc. omkullbrötos, boskap och mycket
folk på vägar, åkrar och ängar ömkligen omkommo utan ock luften sä
förgiftades, att träden därav vissnade bort och aldrig sedan grönskade.
Jorden blev så sjuk, att hon på tre år liten eller kärnlös gröda och
äring bära kunde. Mjölet räckte icke till, och de, som åto, blevo icke
mätta. Av denna tunna och vattniska spis blev folket grådigt, omätt-
ligt, svagt och sjukt av durchlopp, att många dogo av en slem och
skröplig sjukdom, som kallades starksjukan, vilken befrämjades genom
ovanlig matredning av bark, rötter, knopp, agnar etc. Den svaga säden
var emellertid så dyr, att en tunna kostade fem å sex riksdaler, och
detta begynte år 1649 och varade intill 1653, då Gud välsignade Öster¬
götland med så ymnig äring, att en tunna säd såldes för 4 dal. k:mt.»
Folkmängden: o. 1754: 535, 1790: 577, 1850: 822, 1910: 745, 1914:
836. — Kassor 1910: kyrkokassan kr. 28,000, Boijeska donationen kr.
120, Du Reeska d:o kr. 250, Staalska fonden kr. 600, Göhleska d:o kr.
500. — Folkskolan har 1 lär. och 60 barn; småskolan 1 l:a. — Hand¬
lande finnas 2, handtverkare 10.
Gårdar.
Boberg, 31 2 m., 312 h. 1 midten av 1200-talet utfärdade k. Valdemar
härifrån ett öppet brev, rörande Vreta kloster. Birge i Bobergh nämnes som
fasteman 1383. b 2 m. har länge varit nu indraget kronolänsmansboställe: 1 m.
frälse har länge tillhört Ljung; 2 m. ha tillhört bondesläkter. Av dessa har en
del ursprungligen tillh. Ulväsa, en annan del släkterna Hadorph, Ekeblad, Adler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
