- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
234

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bobergs härad - 5. Kristberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOBERGS HÄRAD.
234
Kugelhjelm (f 1681) och var kronosäteriladugård under Karlshult i Motala s:n.
Fick vid reduktionen behållas av hans änka Katarina Grijs. Köptes till skatte
1811 av ryttmästaren Gust. Miles Fleetwood (f 1836), som var äg. åtminstone
ännu 1825. Hade senare samma ägare som Karlshult i Motala socken. Tillh.
1910 disponenten C. Jacobsson.
Högby, l1/a m., 223 h. Förr till Kungsnorrby. östergården, 1 m., tillh.
på 1840-talet direktören A. B. Nyström samt efter hans död 1849 stärbhuset.
Ägdes 1872 av konduktören A. H. Nyström samt 1895 av O. Lundqvist och
L. V. Lundborg* Västergården, som 1884 tillh. 2 äg., ägdes 1895 av Edla
Ulr. Håkansdotter. År 1910 tillh. 1^3 m. Kristbergs församling, änkefru C. U.
Karlsson och J. G. Säfström.
Karlsby, V/a m., 2,237 h. Kallas 1386 Kalvsbygd, då Ramborg Eriksdotter
(i sig. en sparre i sköld utan hjälm) för 77 mark sv. pgr pantsatte sin fastighet
här till Skänninge nunnekloster. Igenlöstes icke densamma inom viss bestämd
tid, skulle klostret av fastigheten uppbära hela avkastningen men varje år från-
räkna 2 mark från lånesumman. År 1405 dömdes Kalsbygd, som ännu utan
tvivel omfattade en betydande areal av trakten, till konungs treding och härads-
allmänning. År 1411 testamenterade nyssnämnda Ramborg, som nu var änka
efter Peter Djäken, till Skänninge kloster sina till detsamma pantförskrivna tw
landaböle» i Kalfsbygdh, vilka hon säger sig pantsatt för sin bärgning i sitt stora
trångmål, och som hon sedan aldrig förmått betala för sin stora fattigdom.
Hörde senare till Ulvåsa samt utbyttes från reduktionen av generalen Karl
Sparre, vilken anlade bruket, som benämndes Karlström. Ägare därefter hava
varit brukspatronen Gabriel Vetterberg, adl. Bergenstråle, vilken först var bruks-
förvaltare härstädes. Han dog på Karlström 1729. Försåldes sedermera till
brukspatr. J. G. Victorin samt tillhörde från 1798 genom köp brukspatr. Pet.
Karl af Buren, från 1815 ävenledes genom köp brukspatr. A. J. Busch, vars
änka och barn voro ägare 1818 och till 1828, vilket år egendomen med bruket
dels genom arv och dels genom köp övergick till brukspatr. Nils Fredr. Tisell
på Hättorp, som år 1849 försålde alltsammans till sin son, brukspatr. Ture
Tisell på Hättorp. Tillh. 1884 och 1895 vice häradshövdingen V. Enblom samt
numera statsverket.
Bruket, som är beläget vid sjön Vänsterns utlopp, anlades med bergskollegi i
privilegium av d. 24 november 1682. Med k. maj:ts tillstånd av d. 16 juli
1684 och bergskollegii privilegium av d. 13 sept. s. å. upprättade han här även
en masugn, vilken dock av brist på malm nedlades år 1693. År 1818 bestod
bruket av 2 hamrar, den övre och nedre, belägna på två skilda ställen. Vid
den förra funnos 2 och vid den senare 1 härd samt 1 knipp- och 1 spikhammare.
8midets storlek vid bägge verken utgjorde förutom frälsesmidet av 700 skepp:d.
Ar 1845 var det privilegierade smidet ännu 1,600 skepprd, men 1848 nedlades
det s. k. övre eller äldre brukets två härdar med 1,000 skepp:ds smide. Ännu
under senare delen av 1800-talet bedrevs bruksrörelsen med 2:e franche-comté-
härdar, 2:e räck- och 1 smälthammare med en årlig tillverkning av omkring
12,000 centner stångjärn, vartill tackjärn köptes från Nora bergslag.
Klämmesbol, 1 m., 107 h. Har förr och ännu på 1880-talet hört tiil
Hättorp. Ägare 1895 och ännu N. A. Karlsson. — Koppartorp, 1 8 m., 43 h.
Landsh. Hans Strijk (f 1653) köpte denna gård 1646. Den innehades 168G
av hans son lagm. Gerh. Strijk. Blev sedermera 1751 skatte. Ägdes 1850 av
A. Köhler, 1884 och 1895 av K. J. Svartling samt 1910 av O. F. Johansson.
Kristberg, 1 m., 80 h. Kristberg hörde till de gårdar, i vilka Linköpings-
biskopen Nils år 1377 gav den mördade biskop Gotskalks hovmästare Konrad
von Helptes anvisning att uttaga tionde ifrån, för att betäcka de fordringar, som
sistnämnde Linköpingsbiskops husfolk hade innestående vid hans död. Av ägo¬
delar i Kristberg m. m. hade Er. Karlsson (örnfot) olagligen efter mordet å biskop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free