Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bobergs härad - 9. Älvestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLVESTADS SOCKEN. 251
lertid anhöllo församlingarna, att donationens avkastning fick användas
för undervisningskurser i huslig ekonomi och slöjd för flickor, även, om
medlen befunnes tillräckliga, till ett för kvinnlig ungdom lämpligt skol¬
bibliotek, vilket k. maj:t biföll år 1913. — Inom socknen finnes tillgång
på kalksten. — Handlande: 4, handtverkare: 12.
Gårdar.
Amnada, 21/2 m., 73 h. Holmger övidsson i Ampnadha nämnes 1395 som
sigillvittne och 1399, 1400 och 1408 som nämndeman. Under 1600-talet hade
referendarien Lars Persson Amnada med säterifrihet. Har senare tillh. bonde¬
släkter, 1884 voro här 7, 1895 10 och 1910 8 äg., därav J. G. Gustafsson.
— Börringe, 4 m., 304 h. En gård Eneby i Buringi omnämnes 1307 och
kan möjligen härmed menas en gård härstädes. År 1336 erkänner sig Joh.
Siggcsson vara skyldig Anders Ragvaldsson och Arvid Sunesson för V2 attung i
Byrringe 24 mark pgr. Säteriet, 2 m., donerades 1649 till löjtn., sedermera
översten Klas Niethoff. Yid reduktionen fingo hans arvingar behålla egendomen
för livstid. Tillhörde därefter kapt. Ernst Kristoffer Wendel, som sålde den
till kapt. Gust. Silfverlåås’ änka, Hedvig Niethoff. Genom köp blev därefter
brukspatr. Karl Eklund först och därefter på 1750-talet kornetten Sandberg
ägare. I början av 1800-talet innehades Börringe säteri av regementsskrivaren
Samuel Rudin och omkring 1818 av hans arvingar. På 1850-talet tillhörde
säteriet med */2 m. sk. sekreteraren O. Pettersson samt 1866 Anders Nilsson i
Torpa samt på 1870- och 80-talen, tills. 31/2 m., v. häradshövdingen E. M.
Andersson, 1895, fortf. 31/2 m., And. Aug. Andersson. — Börringe, 1 m. fr.,
tillh. 1686 fru Hel. Drake, 1726 Silfverlåås, 1825 Karlshov, 1852 E. G. Vedin
och kom senare till säteriet. V2 m* sk. hörde på 1850-talet till Kölbäck i
Skeppsås. Ägdes 1884 av Anders Magnus Larsson, 1895 av 2 äg. Gårdarna
tillh. 1910 K. O. Törnquist m. fl., tills. 3 äg. — Försjö, 2 m., 167 h. År
1323 upplät Bengt Bosson genom byte 2 attungar jord i Yresjö, som gårdens
namn då skrevs, till sin son Magnus. Vid ett jordaskifte år 1384 gav Vadstena
kloster Helge i Starby den attung jord i Fyrisö som >sudher meer ligger i
klostersins teghodeeb, med villkor att klostret skulle behålla den därstädes av
dess landbo bebodda stugan och Helge bekomma två längre ned i gården be¬
lägna stugor, varefter de övriga byggnaderna skulle delas lika emellan de skif¬
tande. Försjö har delvis innehafts av Zakarias Rehnberg, landsh. Hans Strijk
och översten Hans Garfwe, Gärstorp, men reducerades. År 1734 blev 1 m.
komministerboställe genom byte mot V2 m. S. Tängneby. Försjö, 1 m. sk., var
redan 1852 i bondehänder, tillh. 1884 och ännu 5 äg. — Hälleberga, 21/a m.,
*132 h. Kallas måhända ursprungligen Hirdaberg. Tillh, 1850 Anders Larsson,
1852 och 1872 A. P. Andersson, 1884 nämndemannen And. P. Andersson,
1910 hans stärbhus och P. D. Leander.
Karlshov, 51/» m., 455 h., som förr hetat Kylia och sedan Kölja. I sitt
testamente av 1369 gav fru Katarina Magnusdotter, gift med riddaren Lynivard
Haraldsson, bl. a. fastigheten Kylia till den minsta prebendan vid Linköpings
domkyrka. Av övriga donationer framgår, att hon disponerade stor förmögen¬
het. »Kon. Albrekts ämbetsman^, Bo Jonsson (Grip el. Griphuvud), inför vilken
ärkedjäknen i Linköping företett brev ang. detta testamente, förbjöd 1371 en
och var att befatta sig med detta gods, förrän testamentet blivit vederbörligen
granskadt inför konungen och rådet eller Bo Jonsson. År 1399 satt Bengt i
Kylia i nämnden vid räfstetinget i Vadstena. Denna egendom har från äldre
tider kallats Riddaregården. Å ägorna finnes en äng ännu benämnd Riddar-
ängen. År 1636 ägdes säteriet av jungfru Susanna Frenseyn samt, 1686 av
riksantikvarien Johan Hadorphius, vid vilken tid egeudomen ännu kallades Kölja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
