Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 1. Kvillinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 BRÅBO HÄRAD.
till Lida, dit det än hör. 1/2 m. frälse synes hört till Finspång och sedermera
till Ringstad. Det senare ägdes 1884 och ännu av nämudem. P. M. Karlsson.
— Smedstorp, 1 m., 65 h. Tillh. 1687 Anders Lilliehööks arvingar och 1725
fru Karin Sperling, f. Horn. I senare tid hörde gården till Ringby men från-
köptes 1852 för 14,250 kr. till Herstaberg, dit den än hör.
Stensbruk eller Graversfors 1 4, Granstorp 1/i och Skriketorp 1 4 m., tills.
447 h. Såväl Sten som en del underlydande hemman hörde omkring 1700 till
Lilliehöökska godset. Då bruket anlades, hörde gårdarna under Rodga. Till¬
hörde 1825 grosshandl. Fredr. Ulr. v. Aken, därpå m:ll Eberstein, 1850 änkefru
M. Reder, omgift s. å. med översten K. R. Ahlström, samt från 1856 bruks¬
ägaren Karl Ekman, Finspång, vidare på 1890-talet A.-B. Finspångs styckebruk,
1910 Stens bruksa.-b. Boxholms a.-b. inköpte Sten m. Graversfors masugnar
1913, varmed Stens bruksa.-b. avhändt sig alla sina fastigheter. — Skalden Karl
Fredr. Dahlgren föddes härstädes år 1791.
Bruket anlades å Näkna ägor med privilegium av 1733 men förflyttades
1749 till Sten. En masugn anlades vid Näkna med privilegium av 1736, som
dock var nedlagd redan i början av detta århundrade. Med privilegium av 1753
anlades här ett manufakturverk med en knipp- och en spikhammare. Bruket
benämnes Graversfors efter ägaren till Rodga, Graver, som förbättrade detsamma
betydligt genom nya anläggningar. Årl. beloppet av här tillverkadt tackjärn
uppgick på 1870-talet i medeltal till 89,000 centner.
År 1884 fanns här, förutom Näkna såg (tv. 15,000 kr.), Stens mjölkvarn
(10,000 kr.), Graversfors masugn (80,000 kr.), Älsebo såg (3,000 kr). År 1895:
Graversfors masugn (tv. 200,000 kr.), d:o stenpolerverk (28,100 kr.), kolhus
(35,000 kr.), byggnader (17,500), Stens kvarn (17,200), Näkna såg (42,600).
År 1910: Stens kvarn (17,200), Graversfors masugn med arb.-bost. (230,000
kr.), d:o kolhus (37,000 kr.), kolareverk (28,100 kr.), Näkna såg (72,000 kr.).
F. n. tillverkas eller blåses omkr. 12,500 ton tackjärn årligen.
Då järnvägen började byggas här, upptäcktes stora tillgångar på en vacker
granitsort. Detta stenbrott började då bearbetas, varefter anlades först sten-
huggeri och sedan stensliperi. Här bearbetas även marmor från Kolmården och
från marmorbrott i Vingåker. Egendomen är belägen vid Näknens utlopp och
är bebyggd med tvenne manbyggnader, varav den ena uppfördes 1875, sedan
den förra brunnit. Graversfors jvst. är närbelägen.
Svartgölskftrret, Södra, även kalladt Svarttorp, 1 i6 m., 21 h. Har länge
tillh. bönder. Äges av J. M. E. Karlsson.
Sfttra, 1 m., 122 h. Tillh. sedan länge Hults bruk.
Torshag, Vs m., 138 h., vid Nedra Glotterns utlopp och invid landsvägen.
Torshag inköptes från Stens bruk på 1840-talet av grosshandl. Hj. Leopold, som
här anlade spinneri 1845, och som dessutom med stora omkostnader och mycken
möda förvandlade den förut anspråkslösa kvamplatsen till ett av de vackraste
ställen i orten. Han anlade här en större manbyggnad, prydlig park med grottor,
tempel, en konstgjord sjö m. m. Egendomen tillhörde honom ännu 1850 men
1853 grosshandlaren Gust. Eklund, vars son, konsuln Gust. Eklund sedermera
försålde densamma. Ägdes 1871 av Guillemot & Weylandt och äges nu av
Stockholms bomullsspinneri- och väveriaktiebolag. I början på 1850-talet arbe¬
tades här med 5,000 spindlar och 28 arbetare, mest flickor. År 1858 utgjorde
tillverkningen av varpgarn 585,365 skålp., i värde av 421,976 kr. med en arbets¬
personal vid själva spinneriet av 151 personer. Flera nya maskiner tillkommo
såväl detta som föregående år. År 1863 undergick spinneriet en större repara¬
tion, men något arbete bedrevs här icke, enär de vid denna tid höga bomulls
prisen omöjliggjorde varje lönande tillverkning. Ett kemiskt blekeri hade dock
jämn sysselsättning. Samma år anlades här även i den gamla kvarnbyggnaden
samt i ett nybyggdt större hus en klädesfabrik, och voro här redan vid årets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
