Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 2. Simonstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMONSTORPS SOCKEN. 269
Kyrkans ringklockor hängde i en trästapel till år 1757, men då uppbyggdes
det trätorn, i vilket klockorna nu hänga. Å storklockan, gjuten 1670, läses:
»Aeris ad accentum proni concurrite cives Montani et summo solvite pacta
Deo. Sic fortunabit. sylvas et rura nec unqvam Spes operas curas irrita
vota dabit.v Lillklockan omgöts 1743, men ny anskaffades 1908 »under k.
Gustav V:s första regeringsår». Å densamma läses: »Gudi allena äran. Kommen
folk och gån upp till Herrens hus, att Han må lära eder sina vägar, och I
mån vandra på Hans stigar.» Tornspiran är spånbetäckt.
Avst. till Simonstorps jvst. 1 km. Ar 1911 invigdes ny griftegård,
belägen omkr. 1 km. från kyrkan på en höjd med sluttning åt järn¬
vägen och invid vägen till Yddetorps komministerboställe.
Inom socknen äro icke några fasta fornlämningar anträffade. En
loge fanns förr å Myckelmossa ägor, vilken enl. sägnen blivit uppbyggd
av vallherdar i k. Gustav I:s tid. Densamma ombyggdes efter 1864
och borttogs i början av 1900-talet. — Av allt att döma är Simonstorp
en förhållandevis sent bebyggd ort. Simonstorp förekommer icke med
säkerhet omtalad som socken i äldre nu offentliggjorda handlingar, och
säkert är icke, att den by, som omnämnes 1329, är belägen här. Myckel¬
mossa nämnes tidigt, men kan ha varit en enstaka odlad gård i denna
socken. En stenyxa har hittats vid Gransjöns strand å Norlunda ägor,
men detta kan vara och är antagligen en tillfällighet. T. o. m. sägnen
om nyssnämnda loge tyder på, att ännu så sent som under Gustav
Vasas tid begagnades markerna här endast som betesmark.
Folkmängden var på 1750-talet: 560, 1790: 506, 1830: 668, 1850: 770,
1870: 959, 1910: 948, och 1915: 882. — Kassor år 1910: kyrkok. kr.
340, fattigk. kr. 2,300, Lilliehöökska don. kr. 1: 50 årligen. — Folkskolan
vid Yddetorp 61 och vid Tängnetorp 27 barn med var sin lär. Mindre
folkskolor vid Rodga och St. Brevik med var sin l:a. — Vid Rodga
fanns förr från 1678 segelduksfabrik inrättad till kronans nytta med
hampstamp, varå privilegier lämnades 1677, sedermera stadfästade 1724.
Denna segelduksfabrik var den första inom landet, och drevs i början
med 33 stolar samt lämnade 500 hushåll arbetsförtjänst. Så småningom
förminskades fabrikens verksamhet, och 1327 arbetade här förutom spin¬
nerskor endast 13 personer vid 11 stolar. Ar 1845 sysselsattes här 45
personer, varav 40 barn. Ar 1852 nedlades fabriken helt och hållet.
Järngruvor bearbetades på 1820-talet. — Här finnas 1 handlande och
3 handtverkare.
Gårdar.
Brevik, L:a, 8 4 m., 1,490 h. Köptes 1654 av landshövd. Frans Crusebjörn,
som avled samma år. Tillh. senare häradshövd. Sven Svart (f 1688), 1700
brukspatr. Georg Tom. v. Berchner (f 1705), senare hans måg landsh. Jonas
Cedercreutz (f 1727). Ägdes 1850 av fabr. John Swartz (f 1853) och borgmäst.,
lagm. L. M. Trozelli (f 1852), 1872 och på 1880-talet av grosshandl. Ludv.
Ringborg, 1895 av änkefru S. Moberg, Norrköping, och borgmäst. L. von Vern-
stedt, Strängnäs. Tillh. senare A.-B. Stens bruk. — Brevik, St., 1 m., 1,430 h.
Donerades 1645 till generalen Joh. Lilliehööks (f 1642) arvingar och utbyttes
1681 från reduktionen av hans son, presidenten And. Lilliehöök (f 1685). Tillh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
