Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 3. Östra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 BRÅBO HÄRAD.
Grimstad, å kyrkoherdeboställets ägor, å Tråbrunna ägor, å Svärtinge ägor
samt vid Ringstad, där även en bautasten omnämnes. Bland lösa forn¬
minnen nämnes ett i senare tid funnet tveeggadt järnsvärd, å vilket
fästeknappen saknas. Fyndorten var en liten holme i Motala ström,
ovanför fallen vid Fiskeby. — Ett annat minne från äldre tid är några
obetydliga lämningar av Ringstadholms slott, å en holme i Motala
ström, något nedom dess utflöde ur Glan. Ännu i midten av 1700-talet
funnos, enl. Broocman, lämningar efter en ansenlig stenhusbyggnad och
emellan holmen och Fiskeby syntes rester av stenkar till den bro, som
ledt till holmen. Enl. Säve funnos här 1861 endast obetydliga ruiner,
här och där svagt utmärkande borgens grundplan, stenhopar, oregel¬
bundna mursträckningar samt en 6 fot hög, grov gråstensmur. Omkring
1908 gjordes av Antikvitetsakademien utgrävningar och undersökningar
härstädes. Fästet har en gång upptagit hela holmen. Med skäl kan
antagas, att detta fäste stått i förhållande till Norrköpings tillkomst
och utveckling. Bl. a. upptogs här skatt för stadens fiske och kvarnar.
I strategiskt hänseende var även platsen av betydelse, då en viktig
förbindelseled emellan s. och mellersta Sverige i närheten här framgick.
År 1912 företogs även en undersökning. Bl. a. har iakttagits spår av
en yttre mur, omgivande en öppen plats. På ett ställe hava anträffats
hela eller söndriga stenkulor till kastmaskin, pilspetsar till armborst,
blosshållare och en större kittel. Intrång på platsen av obehöriga har
föranledt till fridlysning av holmen.
Första gången Ringstadholm nämnes är år 1316 med anledning av
ett blodregn, som här då skall ha fallit. Den äldste till namnet säkert
kände ägaren är riksrådet Valdemar Eriksson, sonson till konung Valde¬
mar Birgersson, omkring 1360. Denne överlät Ringstada i Enebo till
Bo Jonsson Grip år 1378. En av Bo Jonssons fogdar hade härstädes
sitt säte, och Lösings, Bråbo, Åkerbo och Gullbergs härad kallades
Ringstadholms län. Här dog även 1391 en av verkställarna av Bo
Jonssons testamente, riddaren Birger Ulfsson, heliga Birgittas son. Ar
1404 tilldömdes i Norrköping av prästerskapet och ridderskapet åt drottn.
Margareta och konungadömet Ringstadholm och Ringstad, som riddaren
Knut Bosson å egna och sin släkts vägnar avstått (se östgld I, s. 165).
»Man vet ej med visshet», säger en historisk förf., »om Ringstadholm
var gammalt kronogods och återdömdes till kronan. Vad som är visst
är, att det icke nämnes bland kronogodsen i Bo Jonssons testamenten
Margareta lämnade snart alltsammans till Esbjörn Djäken såsom fogde.
Efter drottningens död innehades slottet av Magnus Eriksson (örnfot)
såsom hövitsman och sedan av Gerdt Jonsson, vilka bägge voro lagmän
efter varandra i Östergötland. Efter den senares död 1425 ditsatte
konung Erik en tysk, Henrik Styke, till hövitsman, under vilken Ring¬
stadholm under Engelbrektska befrielsekriget var utsatt för belägring.
Engelbrekt, som dragit hit ned från Nyköping, lät genast vid sin an¬
komst uppsätta »sina skirma hart före bron», varefter underhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
