Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 3. Östra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTRA ENEBY SOCKEN. 279
Hillerstad, 31/4 m., 289 h. Hörde i midten av 1800-talet och även senare
till Leonardsberg. År 1872 tillh. I1/2 m. P. W. österlind, som var ägare ännu
omkr. 1900; 3/8 m. hörde samtidigt fortfarande till Leonardsberg. År 1895
tillh. 1 m. A. P. Månsson, 3/s m. Svärtinge och 3/s m. Knivberga, till vilken
gård denna del ännu hör; 3/s m. Hillerstads brånnt. tillh. 1910 A. W. Karlsson;
l1/* m. ö. mellang. och Norrg. G. E. Andersson samt Norra mellang. 1 m.
A. P. Hultgren.
Himmelstadlund, 11/a m., 124 h. Namnes 1354 och kallas då Hemblastadh
(se Fiskeby härovan). Har senare hört under Norsholm men donerades under
1600-talet till översten Otto Schulman samt utbyttes sedermera till kronan av
hans änka Anna Kat. v. Mörner. År 1670 uppläts gården till anläggande av
ett juft- och lädergarveri med privilegier av den 24 april 1669 och den 2 maj
1704. Egendomeh har vidare tillhört fabrikören Joh. Antoni Balck, handl.
Didr. Wittfogel, sekreteraren Johan Schmidt, fabrikören Isak Toutin, prosten
Heinerus Broocman samt hans son, sekreteraren Karl Fredr. Broocman, förf. till
Östergötlands första beskrivning, som genom köp år 1736 innehade egendomen
på 1750-talet. Ägare därefter hava varit kapten Stjememan, på 1820-talet
Emilie Piper, f. De Geer, samt 1850 överingenjören And. Alreik, från vilken
egendomen genom testamente år 1865 övergick till Gustavianska barnhuset i
Norrköping, med villkor dock att härifrån årligen skola utgå dels vissa stipendier
till Uppsala universitet och Norrköpings elementarläroverk och dels 60 tunnor
säd till ö. Eneby socken.
Såväl mangård som fabrik brändes år 1719 av ryssarna. — Vid egendomen
finnes den förr så mycket anlitade Himmelstadlunds hälsobrunn, som likväl
numera är övergiven. Den begagnades enligt en uppgift för åtskilliga sjuk¬
domar ända sedan 1600-talet, men enligt Broocman upptäcktes den först 1708
av kanslirådet, d:r Magn. Gabr. von Block. Under 1700-talet fick källan godt
vitsord om sin nytta av professor Bergman. Vattnet skall vara av ungefär
samma beskaffenhet som Medevi vatten, ehuru icke så starkt. Antalet brunns¬
gäster förminskades så småningom men begagnades ännu 1871 av 40 gratister.
Vid nämnda brunn fanns förr, förutom allt, som kunde göra densamma angenäm
för brunnsbesökande, även ett s. k. utvärdshus, som den tiden flitigt besöktes.
Mangården, som är belägen invid Motala ström, består av huvudbyggnad av
sten i två våningar jämte tvenne flygelbyggnader.
Ingelstad, 2V4 m., 114 h. Ingelsta omtalas år 1527 i ett vittnesbrev av
hospitalssysslom. Eskil Mickilsson, i vilket han intygar, att han på riksföre¬
ståndaren Sten Stures befallning utbetalat en penningsumma till ärl. och välb.
hustru Dorote för flera gårdar, varibland även denna. År 1638 köptes åtminstone
större delen av denna egendom av assessoren Törnsköld, tillhörde år 1683 fru
Brita Strömberg, troligen T:s dotterdotter, samt 1700 och 1725 C. Johansson,
1853 fabrikören A. F. östergren (l\a m.) och E. Pettersson (Vi m.). År 1872
tillhörde en del av gården änkefru V. östergren. År 1879 försåldes Ingelstad
l1/2 m. med Ståthöga 3 8 m. av J. Anderssons stärbhus till gårdsägaren J.
Jonsson, Norrköping, och hade då tills, en areal av 210 h., varav omkr. 120
åker. År 1884 hörde en del till Ståthöga med skilda ägare samt Vi m. till
And. Petersson, som var äg. av sin andel ännu 1895. Sistn. år tillh. I1/2 m.
med 3 8 m. Ståthöga fabrikören K. E. Jonsson och V* m- Norrköpings stad.
År 1910 tillhörde Ingelstads mellang. och norrg., I1/4 m., Ingelstads aktieboi.
samt söderg. 1 m. nämnda bolag samt Norrköpings stad.
Kllngstad, 3/i m., 50 h. Hörde under katolska tiden till Norsholm men
V2 m- sedermera till Marieborg, dit det ännu hör; Vi m. mellang. har på 1850-
talet tillh. Hults bruk, 1884 S. Samuelsson, 1910 G. R. Sandkvist.
Knivberga, 4 m. Niclisson i Knifwabcerghum upptages 1414 som fasteman.
Senare blev 1 m., 115 h., varav 40 åker, militieboställe, nu indraget till staten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
