Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bråbo härad - 3. Östra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 BRÅBO HÄRAD.
hörde Ringstad hans måg fil. d:r Karl Joh. Leon. Lönnberg, gift med Matilda
Stenhammar, samt ägdes från 1871 av d:r Lönnbergs broder rådmannen, v.
häradsh. Lars Joh. Lönnberg (f 1889), som var gift i hennes 3:e äktenskap
med Ulr. Krist. Jacquette Järn, förut gift med teol. d:r M. Stenhammar samt
med dennes halvbrors son Axel Stenhammar. Tillh. efter 1889 änkefru J.
Lönnberg samt innehades av hennes son i andra giftet Karl Mattias Gust. Sten¬
hammar. Äges numera av J. A. André.
Egendomen är bebyggd för ståndspersoner med nästan alla byggnader upp¬
förda eller iståndsatta omkr. 1860-talet.
Rist, 1/s m., 806 h. Har hört till Norsholm, köptes av Joh. Ad. Stuart
(f 1667) samt tillh. 1687 släkten Reenstjerna. Hörde 1850 och ännu 1895
under Björnviken, dit åtminstone en del ännu hör.
St&thöga, l1/» m., 73 h. Ståthöga har i äldre tider varit deladt i flera
delar och hört under olika gods. I början på 1700-talet hade borgmäst.
Karl Johansson en del i förpantning. Tillhörde år 1853 handl. Borén, senare
apotekaren K. F. Asker, som betydligt förbättrade och förskönade gården. Tillh.
efter hans död änkefru Karolina Asker, 1895 Norrköpings stad (l1/8 m.) och
fabr. K. E. Jonsson, Ingelstad (3/s m.), samt 1910 och f. n. Norrköpings stad
och Ståthöga hamn- och industriaktiebolag.
Gården, som redan i början av förra århundradet säges vara välbebyggd,
fick senare en vacker manbyggnad med trappformiga gavlar. Egendomen är
belägen vid Bråviken och med ägorna gränsande intill Norrköping,
Svärtinge, 6Vie m., 964 h. Sumrtinge nämnes i Ingrid Svantepolksdotters
testamente av år 1321. År 1322 giver hon l1/* åtting härstädes till sin trogne
tjänare Kättil. Samma år i november sålde kaniken i Strängnäs Joh. Dansson
sina gods härstädes för 100 mark till lagm. i Södermanland Lars Ulvsson.
Konung Magnus upplät 1355 för all tid falkfångsten vid Sucerthinge till abboten
och klostret i Alvastra. Är 1357 skänkte k. Erik till Katarina Kättilsdotter
l1/2 att. jord i Sweriinge, vilken jord förut blivit konungen lagligen tilldömd.
År 1375 skänkte Ingegärd Knutsdotter till Vadstena kloster, dit hon ingår, 53/4
attung i Svcertinge med underlydande Anderstorp och Thicegxlamik med mycket
mer jämte en kvarnström i Norrköping. Sigillvittnen voro Ingegärds fader rid¬
daren Knut Algotsson, hennes morbroder herr Birger Ulvsson, hennes broder
Peter Ribbing och hennes syster Ingrid. År 1391 stadfästade Algotsson denna
sin dotters gåva, på samma gång han själv gav samma kloster ett gods. År
1414 nämnes Hemming härstädes som fastevittne. År 1527 omtalas 4 gårdar
Sweriinnge i enneby s. och synes då hava tillhört släkten Sture. Kallas 1543
dels frälse, dels f. d. kyrko- och Vadstena klosters hemman, de förstnämnda
tillhörande dels »herr Schwante», dels vfru Elina på Thämö». År 1632 till¬
hörde kloster- och kyrkohemman samt 11/a frälse översten Otto Schulman
(f 1653) som sätesgård genom donation av 1630 med tillhörande 14 m. Till¬
hörde sedermera sonen, överstelöjtn. Adam S. Kallas 1683 för säteri, upp-
byggdt av 61/8 donationshemman med 31/8 rå och rör. Innehades 1687 av
den sistnämndes änka Kristina Posse, som fick behålla det för livstid och inne¬
hade det ännu 1700. Har därefter måhända även tillhört hennes dotter, som
dog 1722. Innehades till större delen 1725 av överstelöjtn. Erik Ax. Ekehjelm,
som var gift med ryttm. Otto Henr. Schulmans änkefru Kristina Appelgren.
Ägdes på 1750-talet dels genom arv och dels genom lösen av hennes syster¬
dotters man, majoren Daniel Pfeiff, vid vilken tid egendomen bestod av 4 m.
med underlydande 27* frälsehemman, som beboddes av bönder, och 18 dags-
verkstorp. Tillh. 1783 hans måg, löjtn. Ax. Wilh. Gyllenkrook (f 1788),
som jämte den gamla trädgården anlade en ny och förflyttade åbyggnaden till
en högre välbelägen plats, 1825 hans dotter Kat. Lovisa (f härst. 1844), gift
med majoren Per Ad. Kalling (f 1820), därefter dels genom arv, dels genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
