Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Dals härad - 1. Herrestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRESTAD SOCKEN. 285
blandad, varav allt vattnet blir kalkhaltigt. Socknen bevattnas av
Spälings- eller Mölnaån, som kommer från Tåkern samt först flyter i
nv. och sedan i no. riktning mot Strå. — Av vägar är den förnämsta
landsvägen emellan Vadstena och Gränna, vilken går genom nv. delen
av socknen. Från densamma utgår en väg i so. riktning åt kyrkan.
Några mindre vägar mötas vid den över Mölnaån anlagda Kolsbro. —
Jvst. vid Fågelstad—Vadstena—Ödeshögsbanan: Herrestad.
Hcerastadhum omtalas år 1208, då samtidigt en kyrkoherde vid namn
Petri nämnes. Hcerastath nämnes med kyrka 1286 och skrives 1294
Hcerastadom. Socknen bildar, åtminstone sedan ett par hundra år, till¬
sammans med Källstad såsom annex ett pastorat. Ny reglering 1918.
Under 1700-talet var på domkapitlets yrkande skarpt fråga om att upp-
bygga en gemensam kyrka för de båda socknarna, och den 12 augusti
år 1784 hölls efter förordnande av landshövdingeämbetet syn å de båda
socknarnas kyrkor för att utröna nödvändigheten av deras samman-
byggande. Men såväl Herrestads som isynnerhet Källstads sockenmän
voro icke hugade för denna förening, oaktadt de vid denna syn när¬
varande sockeninvånarna »fördes till åtankan» — såsom det heter i det
av ortens domhavande undertecknade syneprotokollet — »av deras mest
ovillkorliga plikt att av hjärta och själ understödja ett arbete, som har
i sammanbindelse med deras eget andliga väl den store Gudens lov och
äras förklarande till oskattbaraste syftemål, vilkets åsidosättande skulle
ofelbart undanröja grunden för lekamlig sällhet och välmåga, och torde
församlingens invånare i sådan förtröstan på den allsmäktiges hjälp och
rikaste belöning desto mindre vara tvivelaktiga om deras förmåga till
nybyggnaden av ett prydligt Herrans hus, då deras nit och samlade
krafter icke sparades och de icke kunde bliva i saknad av förfarne män
till arbetets fullbordande på hushållsaktigaste sättet, som församlingarnas
invånare hade tillfälle på flera, ja de minst fruktbärande och förmögna
landsorter beskåda så ganska härliga uppbyggda kyrkor, vilkas egna
förråd varit obetydligt och efter misströstelig uträkning ej på långt när
mot arbetet svarande». Församlingarna ville emellertid såsom redan
nämndt icke någon sammanbyggnad, Herrestads av det skäl, att deras
kyrka var för dem tillräcklig, och att de icke mäktade åtaga sig annat
kyrkoarbete än att väl underhålla sin gamla kyrka. Källstads försam¬
lingsbor åter ansågo, det vara för dem tungt, att deras uråldriga kyrka
skulle raseras och flyttas, då hon likväl var i så godt stånd, att hon
med sina fasta murar ännu kunde göra tjänst i flera mansåldrar. Någon
sammanbyggnad blev därför icke av, och man stannade vid beslutet att
var för sig reparera sina gamla kyrkor. Dessa reparationer företogos
likväl först 1797. Såsom bevis på den tidens varu- och arbetspris an-
föres här det kostnadsförslag, som för nämnda reparation å Herrestads
kyrka uppgjordes:
70 tunn. kalk å 20 sk. till rappning och vitmening utom och inom 29 rdr
8 sk., arbetslön, utom mat och handtlangning, 36 rdr 16 sk., rödfärg 24 lisp. å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
