Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Dals härad - 1. Herrestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRESTAD SOCKEN. 287
1766 för 1,800 dal. k:mt. Ett antependium av röd fasonerad sammet med
i flera färger broderad bård från slutet av medeltiden är skänkt av för¬
samlingen till statens hist. museum år 1904. En medeltida dopfunt
jämte delar av en medeltida karmstol äro även där sedan 1908. En
gallerdörr till sakramentshus från medeltiden förvaras här än. Två
mässingsljuskronor äro från 1600- och 1700-talen. — Under korgolvet
äro begravna kyrkoherdarna Joannes Laurentii (f 1597) och Magnus
Birgeri Wangelius (f 1673) med hustru Elisabeth Månsdotter (f 1675).
Över sakristiedörren finnes en minnessten av marmor över socknens kyrko¬
herde, prosten Per Lundborg f. 1738 f 1817. Tornet, av täljsten, är
uppfördt vid kyrkans v. gavel med en höjd av 15,7 m.
Ringklockorna äro upphängda här. Å den större läses: Gån in i Herrans
portar med tackande, uti hans gårdar med lovande. Tacker honom, lover Hans
namn. — Före omgjutningen 1861 hade denna klocka en inskrift med munk¬
stil. Å den mindre klockan, vilken väger 1 skepp. 12 lisp. och 9 skålp. samt
kostar 705 dal. 8 öre k:mt, läses: Soli DEO gloria Anno 1680. GUDS helga
namn till ära Hans kyrka till prydnad och församling till hugnad, har H. K. M:ts
riksänkedrottningens trotjänare och befallningsman över dess livgeding i Eskils¬
tuna län, ärebome och välbetrodde herr Sven Erikson Herling förärat denna klocka
till Herrestads kyrka och församling. Gloria in excelsis DEO. Holmiae me
fundebat Johan Meyer.
Avst. till Herrestads jvst. är 1 km.
Av fornlämningar märkes här den å den så kallade källaregården
(klockaregården) belägna källaren, som mot slutet av 1100-talet upp-
byggdes av Linköpingsbiskopen Kol. Källaren är välvd av kalkhällar
med murar och dörrposter av kalksten, de förra 1,9 m. tjocka. Dörren
är av ek. Längden av källaren är omkr. 6,5, bredden 6 och höjden 3,4 m.
Densamma underhålles numera väl.
Biskop Kol skall även vid nämnda tid hava byggt den över Mölnaån,
vid sockengränsen belägna, så kallade Kolsbro. Denna bro, som fanns till
på 1840-talet, då den byggdes om av gråsten och utan valv, var av
huggen täljsten med 4 valvbågar. Bron, som vid rivningen var ett
minnesmärke av byggnadskonst från emellan 6 å 700 år, säges då ännu
kunna hava stått i mansåldrar.
Om den gamla brons tillkomst går följande sägen, upptecknad av
K. A. Nordensköld. En dräng var av sin husbonde — en präst —
utskickad att hämta en svartkonstbok med varning att ej läsa däri.
På återvägen överträdde han dock förbudet och slog upp boken, då
plötsligt mycket folk samlade sig omkring honom, begärande arbete av
honom. Eör att slippa uppehålla sig och med ens befria sig ifrån detta
påhäng fann han på det råd att låta dem skaffa fram sten för att upp¬
föra bron mot löfte om betalning, bestående av en tunna ärter. Vid
dennas fördelning bland arbetarna kom på vars och ens lott endast en
enda ärta, undantagandes en arbetare, som blev alldeles utan. Av den
orsaken ville också den sten, som denne hade lagt i bron, aldrig ligga
stilla på sitt ställe, huru ofta man än försökte att flytta stenen till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>