Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Dals härad - 4. S:t Per - 5. Rogslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALS HÄRAD.
800
2 sparrar) med sin svärmoder Elseby Turesdotter till Vadstena kloster, där hon
skall hava bröd och kläder till döddagar, bl. a. 1 att. i V. Starby. År 1419
stadfästade Magnus Birgersson (båt) och Cecilia Sigmundsdotter (fläkt örn) den
överenskommelse Magnus Bengtsson och de träffat med Vadstena kloster, vari¬
genom klostret bekommit jord i Starby mot skyldighet att bebygga deras tomt
i Vadstena, som de testamentera till klostret. Vadstena kloster var slutligen
ägare av Starby i sin helhet. Starby blev senare kungsgård.
Starby kungsgård, 10,477 m., G28 h. Anslogs senare till Vadstena slotts
ladugård och innehades som sådan av änkedrottning Hedvig Eleonora (f 1600).
Utarrenderades senare till enskilda personer. År 1757 blev emellertid arrende¬
rätten enligt rikets ständers beslut överlämnad till intressenterna i Vadstena
kammarduksfabrik, enl. träffad överenskommelse d. 22 dec. 1753 mot, såsom
det sedermera heter, »nog dryga och svåra villkorv. Senare erhöll fabriken det
från gården utgående arrendet sig anslaget till understöd, då arrenderätten inne¬
hades av assessoren Gust. v. Steijern (f 1807) och därefter av hans son, majoren
Henr. Seb. Vult v. Steijern. Arrendatorn hade vid denna tid skyldighet att
behörigen vidmakthålla och driva den i Vadstena från början för kammarduk
och fina linnevävnader inrättade men sedermera huvudsakligen till damastdräll
och andra linnevävnader förvandlade fabrik, varjämte han till utvidgande av lin-
kulturen och bibehållande av konsten att på flanderska sättet bereda lin till
efterdöme for andra, årl. med linfrö skulle beså 5 tid, varav 1 på flanderska
sättet besås och till sin avkastning användas. Därtill skulle till hästavelns för¬
bättrande finnas 2 målfylliga hingstar och 150 st. gamla spanska får. Arrendet
utgick då med 200 t:r spannmål, hälften råg och hälften korn. Nyssnämnda
fabrik nedlades, då Starby på 1830-talet övertogs av krigskommissarien Erik
Gust. Lallerstedt, vilken innehade kungsgården till sin död på 1850-talet, då
den övertogs av hans son, löjtn. J. V. Lallerstedt. Nuvarande arrendator
är K. G. Hedmark.
Östra Starby, 1 m., 67 h., nära Tegelladsviken, med Vadstena klosterjord.
Har under katolska tiden, som ovan synes, tillhört Vadstena kloster. Var seder¬
mera kronans men hörde 1687 och sedermera till Vadstena hospital. Är på
senare tid indraget till statsverket.
Övriga tillhörigheter: Klosterstads utj., Löten, jord, Vadstena andelsmejeri
m. fl.
5. Rogslösa gränsar i no. till Örberga, i ö. till Herrestad och Käll-
stad, i so. till Tåkern, i s. och sv. till Väversunda samt i v. och no.
till Vättern. Arealen: 2,628 h., därav 2,235 land. Marken är jämn
ehuru icke utan spridda kullar och mindre åsar. Den yttersta delen
av Omberg är belägen inom socknen. Vägen från Vadstena till Gränna
går i sv. riktning emellan Källstad och Väversunda ej långt från kyrkan.
Dessutom tinnas några mindre vägar. — Jvst. vid Rogslösa och Borghamn.
Roslöse nämnes 1208, 1276, 1286 och 1294 med kyrka och präst.
Skrives under 1300- och 1400-talen även Rokslösa och Roglislösa. I
kyrkligt hänseende bildar socknen tillsammans med Väversunda ett pasto¬
rat. Ny reglering år 1917. Kyrkan är numera en korskyrka av kalk¬
sten med valvbågar i götisk stil (fig. 94). Iståndsattes senast 1879.
Den är spånbetäckt, har rappade väggar till det yttre och kalkstrukna
till det inre. Har 2 läktare. Längden är 18,5 och bredden 6,5 m. utom
vid koret, där bredden är 5,5 m. Längden på den mindre korsarmen
är 16 och bredden 5 m. Sittplatser för 400 personer. Värmeugn. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
