Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Dals härad - 5. Rogslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROGSLÖSA SOCKEN. 303
jag genom en våldsam medfart fördärvad, dock samma år i Norrköping omgjuteh
och förbättrad, sedan gjorde jag mitt kall till år 1782, då jag, under allmänna
sorgen över H. K. M. änkedrottningen Lovisae Ulricse timade dödsfall, olyckligen
förlorade mitt ljud. Åter kom jag på församlingens och kyrkans bekostnad i
godt. stånd samma år i Jönköping av Elias Fries Thoresson, och kallar nu, give
Gud, i evärdeliga tider med behaglig och hög röst Rogslösa församlings invånare
till detta heliga tempel, sina själar till salighet. På andra sidan läses namnen
på några i socknen boende vid tiden för omgjutningen. Före 1782 års omgjut-
ning hade klockan följande inskrift: Då svenska män och riksens ständer Sig
samlat ifrån sina länder Till Stockholm huvudstaden vår Att kungens väl och
rikets vårda; Förbättras efter mitt fall hårda Jag av en man, som det förstår,
I Norrköping, med Hultmans händer, Som för sin konst är vida känder. Han
nu mig hulpit till mitt ljud. I hörer mig, när jag högt ropar, På mitt sätt:
kom’n i stora hopar Att tjäna Herran eder Gud. Min ljuva klang vill er på¬
minna, Att I ock lären rätt besinna, Det döden är er sista gäst. Rogslösa folk!
jag detta råder, Lev städse så, du äst i nåder Hos Gud, så blir dig döden bäst.
Den mindre klockan är enligt inskrift gjuten år 1632.
I en kyrkbok från socknen omnämnes det silver, som år 1540 blev
indraget från kyrkan till kronan. — Avst. till Rogslösa jvst. nära 0,5 km.
Av fornlämningar härifrån omnämnes en redan i midten av 1700-
talet förkommen runsten, vars inskrift blivit tydd: Jesus Kristus, som
allt förmår, göre Äsas själ säll. I den förkunnelsen dog hon. In i
stenen skall liket gå. E. Ihrfors omtalar i Ostrogothia sacra en vid
gården Hässleby funnen runsten med endast några få otydbara runor.
Ar 1880 upptäcktes vid Västerlösa, vid n. foten av Omberg, nära Vättern
en hällkista från stenåldern med ben av minst 17 fullvuxna personer
och några barn jämte fynd av stenyxa, spjutspets, såg och prylar av
ben m. m. En liten hålkyxa av brons är även funnen inom socknen.
A Asby, Asbytuns, Freberga och Yxstads ägor finnas en mängd grav¬
kullar och stensättningar, där man tid efter annan hittat fornsaker av
järn och vid Freberga i senare tider en stenyxa av porfyr. Vid kyrkbyn
kallas några kullar Kristna-kullarna.
Folkmängden var omkr. 1754 över 700, 1790: 768, 1830: 971, 1870:
1,383, 1910: 1,319 och 1915: 1,200. — Kassor 1910: Dals h:ds sparbanks
donation kr. 3,300. — Det här belägna Borghamns kalkstensbrott be¬
arbetades redan i uråldriga tider. Hamn uppbyggdes av Göta kanal¬
bolag. Ar 1687 finnes det upptaget under Väversunda socken såsom
Ombergs stenbrott på Västerlösa ägor och kalkugn, där årligen brännas
80 tunnor kalk). Borghamn har lämnat sten till Alvastra och Vadstena
kloster, Vadstena slott m. fl. äldre byggnader. I senare tider har här
brutits sten till Göta kanal, Karlsborgs fästning, Nationalmuseum i
Stockholm, m. m. Bårstads kalkstensbrott är även omtaladt. — Kyrk¬
skolan har 1 lär. och 100 barn. Småskolor finnas vid kyrkan och
Bårstad. Handlande 2 och handtverkare 7.
Gårdar.
Buggalycke, 1 4 m., 23 h. Tillh. i slutet av 1800-talet Gust. Petersson och
1910 hans stärbhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
