Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 1. Godegård - 2. Hällestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSPÅNGA LÄNS HÄRAI).
33(3
ander De Geer, bada sedermera majorer, till direktören vid Ostindiska kom¬
paniet Johan Abraham Grill (f 1792). Då år 1814 arvskifte förrättades efter
honom, tillföll bl. a. De Geersfors hans änka Ulr. Lovisa Liining. Då hon år
1824 dog i sitt 80:e år, ärvdes hon av sina söner. Slutligen övergick hela Go¬
degårdsgodset, De Geersfors m. m. till protokollsekret. Fredr. Vilh. Grill (se
Godegård). År 1895 ägdes bruket av brukspatr. O. J. Andersson och hörde då
därtill Torp 72> Ånshult V2 och Uppsala (öster om järnvägen) 368/iooo m. jämte
jorda\’8Öndringar, tills. 450 h.
Åren 1810 och 1811 anlades här skär- och valsverk för spiktenars tillverk¬
ning. Byggmästare var kapten-mekanikus Jak. Wilh. Gerss. Privilegium för
valsverket är av d. 14 juni 1811. År 1828 bestod bruket av 1 skär- och vals¬
verk, 1 räck- och 3 spikhamrar. År 1858 bestod bruket av vals- och skärverk
samt 1 räck- och 2 spikhamrar med en manufakturtillverkning av 1,064 V2
skepp. På 1870-talet bestod bruket av ett järnvalsverk för grov och finvals-
ning en spik- och räcksmedja samt ett sågverk med tvänne flerbladiga ramar.
Jämtillverkningen uppgick då till 10—15,000 centner valsadt järn, vartill smält¬
stycken inköptes från andra bruk. Vid bruket fanns 12 å 16 egna arbetare.
Till De Geersfors hörde då Ånshult V2 mantal, Uppsala V* mantal och Frälserö
1/a mantal, allt frälse. Degersfors valsverk är nu t. v. 43,000 kr.
Xnga, V2 m., 169 h. Hörde länge under Ulvåsa, Ekebyborna s:n, men re¬
ducerades 1696. Skatteköptes av åboar 1708 och beboddes redan 1748 liksom
ännu av tre självägande åboar. På 1860-talet tillh. gården Jan Andersson (V’4
m.), Karl Joh. Jansson och And. Rydberg var sin V8- Äges nu av V. Vetter¬
lund m. fl.
Övriga tillhörigheter: Altenberg, Axhults såg, Björkhyddan, Bläckvikens såg.
Brahus såg, Bredmossen, Degeröns såg, Espe snickerifabrik, Framnäs, Fältspat-
gruvan, Godegårds kvarn, kalkugn och cirkelsåg, Gudmundstorp, Haga, Herre-
fallet, Hälla handelsbod, Karlstorp, Kartdammens galvaniseringsfabrik, Knarkebo
zinkgruvor (äg. Bolaget >La vieille montagne»), Knölan, Kopparfall, Kvarnhagen,
Kvarnhammars nya kvarn, d:o arbetarebostäder, Lilla Båseberg 1. Torabygget,
Lindesberg, Lindhem, Lövkullen, Mariedal, Nysmedjans sågverk, brädgård och
järnbana, Nysäter, Peterslund, Skogshyddan, Skrumpetorp, Snåret, Sund, Södra-
lund, Torvmossen, Transformatorshuset, Unna handelslägenheter, ångsåg med
kantverk m. m.
2. Hällestad gränsar i n. till Bo i Närke, i nordo. till Regna, i
ö. till Risinge, i sydo. till Vånga, i s. till Stjärnorp och i v. till Tjällmo
socknar. Arealen är 32,(324 h., varav 30,019 land. Marken är bergig
och ojämn likväl utan höga berg. Jordmånen är i allmänhet lera, sand-
blandad lera, sand och dyjord. Socknen bevattnas av Hällestadån och
dess förgreningar. Inom socknen och på dess gränser räknas till om¬
kring åttio insjöar, av vilka vi här nämna Annsjön, Gryten, Gulten,
Hansjön, Hjärten, Hårken, Lyren, Långbogen, Närlen, Stortron, Valsjön
och Älgsjön m. fl., vilka antingen helt och hållet eller delvis äro be¬
lägna inom socknen. Hela socknen hör till Glans flodområde. — Fin¬
spång—Pålsboda järnväg genomgår socknen med stationer vid Skönnarbo,
Prästköp, Hällestad, Sonstorp samt anhaltstationerna Borggård och Ljus-
fallshammar. — Flera större landsvägar genomstryka socknen: De för¬
nämsta äro vägen från Norrköping, som från Risinge går förbi Hälle¬
stads kyrka och gästgivaregård till Tjällmo; en gren utgår åt öster ge¬
nom Tjällmo till Närke; en annan gren först ät öster och sedan i nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
