Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 2. Hällestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLLESTAD SOCKEN. 343
Gårdar.
Bagghyttan l/4 m., 62 h., Boda 1 m., 382 h., Bråtfoll V* m., 249 h.,
Dalkarlsliyttan 1IU m., 21 h., Djurshyttan 1 m., 659 h., Gärdtorp 1 och Nygård
1 m., 554 h., Karsvik Va m., 107 h., Kåttorp 73 m., 518 h., Malmstorp
Melhult Vs m., Porskilen 1 h in., 124 h., Ruggestorp V’2 m., 167 h., Rämnlnge
2 med Torekulla V2 m., 132 h., Rödsjö 1 m., 517 h., Storsjö 1 m., 320 h.,
Svartebo 1 m., 713 h., östentorp 1 3 8 m., 386 h., har jämte andelar av Båtstorp,
Fräntorp och Yalstorp tillhört A.-Bol. Finspångs styckebruk, och synas de flesta
av dessa hemman hört till Finspång redan från 1640-talet, men omkr. 1725
tillhört skilda arvingar efter Louis De Geer. — Bakarebo, 1/3 m., 71 h. Hörde
ännu på 1850-talet till Finspång. Har senare varit gästgiVaregård en tid. Till¬
hör P. A. Andersson. — Barketorp, 1/s m., 115 h. Har länge haft flera ägare,
f. n. 2. — Berg, 1 m., 249 h. Har länge haft 7 äg. — Bogetorp, 2 m.,
150 h., som i likhet med många andra gårdar i socknen förr tillhört Finspång,
har länge tillhört Karl Andersson och skolläraren J. V. Höggren. — Boka, \ a
m., 368 h. Har länge haft 4 äg.
Borgg&rd, V2 m. med Skräddartorp, 1/a m., 1,047 h. År 1540 tillbytte
sig Erik Jönsson (Rosenstråle) Bolgärdh, som gården då hette, av k. Gustav 1.
Därefter tillhörde egendomen hans son, ryttmästaren And. (f 1602), varefter
densamma son efter son tillhört fänriken Erik Andersson Rosenstråle (*j* 1643).
kornetten Anders Rosenstråle (f 1673) och kaptenen Erik Rosenstråle, som år
1684 hitflyttade samt under sin tid betydligt förstorade godset. År 1683 kal¬
las gården gammalt säteri. Vid kapten E. Rosenstråles död 1717 övergick egen¬
domen till hans ende son, ryttmäst. Erik Georg (f 1741) samt därefter till
assessoren Erik Rosenstråle (f 1778), varefter mågen, överstelöjtn. Patr. Jakob
De Laval blev ägare, måhända tillsammans med någon av släkten Lindsfelt.
Tillhörde därefter brukspatr. Olof Burenstam (f 1821) samt såldes av hans son,
generalmaj. Fredr. Burenstam till brukspatr. Petter Jansson (f 1852), vars son
brukspatr. Oskar Jansson sedermera blev ägare. År 1867 försåldes egendomen
av honom till kaptenlöjtnanten Oskar Trägårdh, som 1874 sålde egendomen
till sina söner, löjtn. Adolf Trägårdh och brukspatr. Henning Trägårdh. Ägdes
från omkr. 1895 av Tjällmo och Kristbergs socknars årensnings- och sjösänk-
ningsaktiebolag, som 1907 försålde egendomen till ett konsortium inom nämnda
bolags styrelse, varvid köparna bl. a. åtogo sig vissa förpliktelser i och för yt¬
terligare sänkning och förändringar av sjön Trons vattenläge (nämnda sjö har
sitt utlopp vid Borggård i den s. k. Hällestadsån). Nämnda konsortium sålde
sedermera i sin tur till löjtn. Ad. Trägårdh en mindre areal av egendomen,
några tiotal tunnland med därå befintliga åbyggnader, såsom manbyggnad, verk-
och arbetarebostäder samt vattenfall m. m., som nu ägas av hans son, reserv-
löjtn. Sven Trägårdh. — Egendomen tillhör f. n. K. Magnusson.
Sedan gammalt var här stångjärnsbruk. År 1651 blev en ny hammare upp¬
byggd, på samma ställe där en äldre förut stått. Privilegium tilldelades bruket
1665. År 1664 förflyttades hit en masugn från Sätra ägor, vilken 1715 blev
förflyttad till österby. Bruket bestod omkring 1760 av en hammare och två
härdar. Årliga tillverkningen var på 1820-talet: 673 skepp, och 1852: 1,324 Va
skepp. På 1870-talet bestod bruket av 2 härdar, 2 räckhammare och 1 smält-
hammare med en årlig tillverkning av omkring 9,000 centner. Till bruket
hörde kvarn av 5 par stenar med grynverk, tegelbruk samt flerbladig såg och
cirkelsåg. Järnbruket nedlades emellertid i slutet av 1880-talet. Här finnas
nu flera verkstäder för tillverkning av trådmanufakturer, såsom ringskruvar,
hakar, rosettklädhängare och kornischkrokar m. m. av järn och mässing, samt
lackerade och förtennade söljor och ringar. — Hösten 1891 ödelädes genom elds¬
våda redskapsfabriken här men återuppbyggdes genast med redskapssmedja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
