Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 2. Hällestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIÄLLESTAI) SOCKEN. 345
dare resolution på 2 härdar d. 6 dec. 1090. Sedermera inlämnades ansökan
om högre smide, men detta avslogs 1730. År 1054 hitflvttades en masugn
från Hökebäcken, vilken erhöll privilegium d. 21 mars 1059, men denna mas¬
ugn förstördes av vårflod 1770. I början av 1800-talet fanns här en hammare
med 2 härdar och 350 skeppunds årligt smide, ävensom ett förädlingsverk, in¬
nehållande 1 räckhammare, 1 skär- och valsverk samt 1 dubbel bränustålsugn.
I början av 1870-talet bestod bruket av tre frauche-comtéhärdar, 3 stängjärns-
hamrar och 1 hammare för smältors bearbetning, med en årlig tillverkning av
omkring 12,000 centner stång- och ämnesjärn. Dessutom funnos 2 manufak-
turhamrar och en spikhammare samt 2 stålugnar. Vid manufaktur- och spik-
hamrarna tillverkades 2 å 3,000 centner årligen. Därtill fanns mjölkvarn med
3 par stenar och grynverk samt flerbladig såg jämte kantverk. Järnbruket ned-
lades emellertid under sistnämnda årtionde, och någon industri finnes icke
vidare här, förutom en mindre tull kvarn. Latidtbruket är obetydligt. Större
delen upptages av skog.
Fräntorp, 2 m., 142 h. En del har länge tillhört Finspång men har där¬
till 3 andra äg.
Grytgöl 2 med Göl 1 m., 1,458 h. Tillhörde med tillhörande gårdar förr
Finspång men stångjärnsbruket ägdes omkr. 1750 av änkefru Maria Altin, f.
Claesdotter, som var änka efter provinsi alinspektören vid Bohusläns tullar, bruks¬
ägaren Peter Altin. Manufakturverket ägdes samtidigt av hennes mag, bruks-
patr. Daniel Jönsson Buren (f 1791), som började sin bana här som bokhållare.
Han var i sitt första äktenskap gift med en dotter till föregående ägare, Hed¬
vig Altin (f 1754). Till en början ägde B. endast en del av bruket. Hans
meddelägare voro sönerna, sedermera brukspatr. Karl Dan. Buren (f 1838),
Boxholm, och brukspatr. Olof Burenstam. Under den förres tid förbättrades
bruket betydligt. Ägdes senare av hans son bruksp. Adolf Buren (f härst. 1848).
Dennes äldste son Johan Daniel var bruksförvaltare vid Grytgöl men avled här
redan 1842. Ägdes vidare av den sistnämndes broder, juris doktor Axel Vil¬
helm Buren (f å Flämma 1870), som därjämte var ägare av Götvik, Sätra,
Laggarp, Bölnarp, Flämma och Berg, alla i Östergötland. Tillhörde slutligen
dennes son brukspatr. Johan Adolf Buren till år 1893, då Grytgöl övergick till
Grytgöls bruks aktiebolag, för vilket B. var disponent till 1914, då disponent-
skapet övertogs av sönerna direktören Arvid Buren och ingenjören Karl Daniel
Buren. Det är från Grytgöl som släkterna Buren, av Burén och Burenstam
utgått.
Det stångjämsbruk, som förr fanns här, skall ha varit från år 1630. Dess bi¬
behållande stadfästades av k. bergskollegium d. 9 dec. 1690, och d. 7 juli 1695
taxerades det till 400 skepp, årligt stångjärnssmide, som sedermera tillökades
med lika mycket ämnessmide genom k. resolution av d. 9 okt. 1804. Kallas
1687 Tobias de Gomses hammare. Manufakturverkets privilegium är dateradt
d. 18 febr. 1718 och d. 4 dec. 1778 med oinskränkt rätt att tillverka spik
samt band-, knipp- och bultjärn samt flera sorters svartsmide. År 1828 bestod
bruket av en hammare med 2 härdar och manufakturverket av 2 knipp- och 2
spikhamrar. På 1850-talet fanns här 1 hammare och 2 härdar samt manufak¬
turverk med 1 räck- och 3 spikhamrar. År 1858 var här en tillverkning av
1,399 skepp, stång- och ämnesjärnsmide samt 561 skepp, manufaktursmide.
På 1870-talet hade bruket 2 franche-comtéhärdar med en årlig tillverkning av
omkring 8,000 centner stångjärn samt ett manufakturverk med 4 spikhamrar
— varvid tillverkades 1,000 centner spik — och en räckhammare samt klen-
smide. Grytgöls järnverk nedlades år 1886, då samtidigt dels nybyggdes, dels de
gamla verken inreddes för den industri, som nu finnes, nämligen tråddrageri
för järn- och ståltråd med galvaniserings-, förtennings-, rätnings- och härdnings-
verk, trådspiksfabrik, trädduks- och stängselnätfabrik, stålmöbler och järnmanu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
