Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3Ö4 FINSPÅNGA HÄRAD.
Gud Fader, men som glorian är korstecknad, är det Kristus, som välsignar.
Vilddjursgapet skall måhända föreställa kaos, ur vilket genom Guds bud och
välsignelse ordning skall framträda. I medaljongen vid sidan står Gud — fort¬
farande med korsgloria — i ett landskap, framför ett stort träd eller något, som
skall föreställa ett träd, ty stammen bär endast tre blad, vilka äro ganska stora.
Ovanför synas några vågiga linjer, vilka tydligen skola framställa himmelens
fäste. Guds upplyfta händer skola väl beteckna, att han fann den tredje da¬
gens skapelseverk vara godt. Nästa medaljong har ungefär samma framställning,
men här tillkomma inom himmelsfästet två runda människoansikten, det ena
ljust och det andra mörkt — det är den ljusa dagens sol och den mörka nat¬
tens måne, som kommo till under den fjärde skapelsedagen. Den femte dagen
skapades fiskarna: Gud står vid stranden av ett vatten, han håller en fisk i den
ena handen, tre andra fiskar simma i vattnet. Fåglarna, som skapades samma
dag, äro glömda. Så skapades vilddjuren på jorden, fänaden och allehanda krä¬
lande djur på jorden. Framför Gud står en hjort med präktiga horn, bakom
hjorten synas huvuden av en oxe, en åsna och en häst. Slutligen se vi den
nyss skapade, men redan skäggige Adam knäböja inför vår Herre.
Allt detta förekommer i den norra valvkappan. Fortsättningen finna vi i
den östra.
Allra först se vi kvinnans skapelse. Gud står vid sidan av det förut om¬
talade trädet, Adam ligger utsträckt på marken, sovande. Icke ur sidan, där
revbenen sitta, utan bakom Adams kropp, bakom den vänstra armen, vilken
sluter sig till sidan, se vi den övre delen av Eva, som tillbedjande lyfter sina
händer. Nu var skapelseverket fullbordadt: Gud vilade på sjunde dagen av
alla sina verk och välsignade den sjunde dagen och helgade honom, därför att
han på honom vilade av alla sina verk. Vi se i nästa medaljong Gud sitta å
sin tron med lyfta armar.
Gud planterade Edens lustgård och därinne skulle människorna föra ett pa¬
radisiskt liv. Men full handlingsfrihet var dem icke medgiven: av kunskapens
träd fingo de icke äta. Nästa bild visar oss detta träd, Gud talar till Adam
och Eva de varnande orden. Och så kommer syndafallet: en orm med männi-
skohuvud har slingrat sig kring trädets stam och talar till Eva, vilken har bitit
ett stycke ur ett äpple, som hon håller i den vänstra handen, i den högra hål¬
ler hon ett annat. Adam står på andra sidan, han håller i den vänstra han¬
den ett äpple och lägger, bedyrande eller ursäktande, den andra handen på sitt
bröst. Så kommer utdrivandet ur paradiset: en ängel med lyft svärd driver ut
de två fallna människorna, som söka skyla sin* nakenhet med var sin lövruska.
Kappans två övre medaljonger visa följderna av syndafallet. Paradiset är
framställdt som en sluten borg med murtinnar, tre torn, utbyggnader vid var¬
dera ändan och midt på ena långsidan. Utanför paradiset sitta Adam och Eva
sörjande.
Fortsättningen finna vi inom den södra valvkappan. Två ur skyn framstic-
kande händer hålla den ena en rock och en klädning — båda för övrigt av
samma snitt —, den andra en spade och en slända. Nästa medaljong visar
Gud förmanande de två människorna, den därefter följande visar oss de båda
upptagna av arbetet.
Så föddes Kain och sedan Abel. Vardera valde sig en uppgift för livet.
Eget nog valde den först födde åkerbruket, den yngre boskapsskötseln. Båda
framställas här vid ett altare, täckt med en duk, där de bringa Herren sina
offer, en sädeskärve och ett lamm. I nästa bild se vi det första dråpet i värl¬
den. Abel ligger på marken, Kain rycker honom i håret och lyfter med den
andra handen över honom en djurkäk. I kappans sista bild se vi Kain, fort¬
farande med käken i handen, inför Gud, som uttalar sin straffdom över honom.
Synden i världen växer, och som en straffdom kom den stora floden. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
