Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 4. Risinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RISINUE SOCKEN. 371
Hörbergs grav med inskriften PER HÖRBERG på en palett, jämte
några penslar. Denna griftegård begagnas ännu.
Av fornfynd härifrån märkes i statens samlingar ett svärd av järn
från 1300-talet, upptaget ur sjön Dovern vid flottbron emellan Ekön
och fastlandet. En runristning å en berghäll vid Risinge prästgård
finnes från 1678, alltså från en tid då runorna voro kända endast ge¬
nom studium av den forna runskriften (se Ögtld I s. 99). På en kulle
nära väster om kyrkan finnes en nära 2 m. hög bautasten, med ett i
senare tider inhugget H på ena och ett O på andra sidan. Folksägen
förmäler, att kämpen »Dunderhake > här är begraven. Gravhögar med
bautastenar finnas eller hava funnits vid Ölstad, Ingelstad och Lundby,
s. k. jättekittlar, tillsammans 8, vid Lundby, Ösby, Ingelstad (5) och
Erstad. Yid Torstorp och vid Lotorp finnas lämningar efter byggna¬
der. Vid det sistnämnda stället lära även finnas hällristningar. Vid
Torsborg funnos ännu 1764 spår av starka befästningar med två portar
och murar nedanför varandra, jämte vallar och gravar på en sida och
på den andra en naturlig bränt. I åkrarna häromkring har man hittat
järnkulor och åldriga hästskor. — Vid Ängsnäs, nära Glan, har funnits
en byggnad, som enl. Broocman varit 74 f. lång 32 f. bred med en käl¬
lare av 26 fot i fyrkant inom murarna. Enligt sägen skulle här bott
en man vid namn Rangfaster Magesson, som legat i fejd med Ring-
stadholm eller enligt andra med herren på Svärtinge, och skulle Rang¬
faster nattetid på en timmerflotte seglat över till sin fiende och upp¬
bränt hans slott. Spår finnas även efter befästningar och efter en hamn
vid Ekön nära Ängsnäs. Vid Ängsnäs hittades omkring midten av
1700-talet kulor, vilka enl. nyssnämnde förf. voro »av lagliga rovors
storlek med järnlänkar uti, sådana som i forna tider blivit fästade vid
skaft att slå med». Att denna byggnad vid Ängsnäs blivit förstörd i
uråldriga tider bevisas därav, att omkring 1760 växte i källaren en ek,
som var 12 fot i omkrets. — Nära intill stranden av Glan i Kolstads
hage omnämnes en »altarsten». I Dovern, nära östra stranden av Fin¬
spångs sund, är en sten, som kallas barnstenen, såsom det berättas där¬
för att två barn här drunknat eller, såsom folktron vetat förmäla, där¬
för att man här »sett gråtande barn eller änglar». I Kärrgatan vid
Börsjö och i Garpehagen vid Gammalstorp förmenas strider hava för¬
siggått.
I en gammal kyrkbok läses: År 1732 den 4 dec. föddes hit till värl¬
den av samma moder 3 söner och 2 döttrar: det första kl. 9 om mor¬
gonen, som i dopet kallades Saloneja, det andra om natten därefter och
kallades Lars, det tredje en timma därefter och kallades Anders, en
timma därefter ett flickebarn, som för kvinnfolkens häpenhets skull icke
bekom dop, och sist det femte, som i dopet kallades Peter. Förenämnda
4 barn, som efter döpelsen levat en liten stund, lades med det femte uti
en kista och begrovos här i kyrkogården d. 10 dec. Fadren var ham¬
marsmeden vid Börsjö Anders Andersson och modern Maria Eriksdot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
