Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 5. Skedevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSPÅNGA HÄRAD.
;>ss
långt avstånd härifrån belägna östgötastenarna. A Tisenhults ägor,
nära Tisnarens strand, omtalas 13 gravkummel, belägna i två tämligen
långt skilda grupper, vilka vid undersökning visat sig vara från yngre
järnåldern. 1 övrigt omtalas här stensättningar vid Fölingsnäs, Valler-
ängstorp och Mullsäter m. fl. platser, vilka vid skilda tider blivit un¬
dersökta av befolkningen, och har åtminstone vid ett tillfälle tillvara¬
tagits, sedermera förkomna, urnor jämte kol, brända ben, glaspärlor och,
såsom Nordensköld antecknar, bronsbitar men intet järn. Vid Byle
östergård äro i senaste tid vid harvning tillvaratagna 3 armringar av
guld, som återfinnas i statens samlingar. På något ställe ej långt från
Tisnaren finnes en av klippblock danad grotta, som sedan långliga tider
blivit kallad »Kattegale», vilken grotta är försedd med ingång och öpp¬
ning för insläppande av ljus och för röks avledning. A Kalehall skall
enligt sägen finnas runor. Här skall en man vid namn Kale bott och
säges såväl berget som fjärden varit uppkallade efter honom. Vid Svart¬
torp nära Skärfors äro på ett högt berg lämningar efter en befästning.
Nedanför berget går en gångstig, kallad »borgstigem. I ett stenkum¬
mel å Ruda ägor har hittats ett par svärd, varav det ena var av be¬
tydlig storlek.
Följande rim funnos upptecknade i Finspångs gamla s. k. länssal:
I Skedevi är lustig bygd,
Manfolken hava den odygd:
Hattarna ha de mycket höga,
Men med skatter äro nog tröga.
Lo, älg, rå, hjort, varg och hara.
Dem de icke få, dem låta de fara.
Allmogen härstädes skilde sig fordom något i sin klädsel frän övriga
socknars invånare, men denna dräkt är numera helt och hållet ut¬
trängd. Densamma beskrives sålunda: »Karlarna bruka grå eller ljus¬
blå långa rockar med häktor. Kvinnornas huvudbonad är ett s. k.
huckle (huvudkläde) av fin och mycket stärkt sockerduk, svept om hu¬
vudet i vissa veck och så sammanbundet med en enda knut i nacken,
att av dess utbredda snibbar den ena vetter uppåt och den andra nedåt
högra axeln, tätt förbi örat. Till deras övriga klädnad höra: korta
randiga kjortlar, röda strumpor och svarta skor med höga klackar.»
Folkmängden var på 1750-talet omkr. 1,700, 1790: 1,977, 1830: 2,624,
1870: 3,719, 1895: 4,046, 1910: 3,689 och 1915: 3,604. — Kassor 1910:
husbondeföreningens k. kr. 7,386: 16, magasinsk. kr. 2,587: 99, bokkassan
kr. 2,116:13, orgelk. kr. 1,008:04, Vallinska donationen kr. 40,114:45
(fabrikören M. Vallin hade vid sin död 1881 testamenterat sin förmö¬
genhet, och skall av räntan V3 läggas till kapitalet, *3 utdelas till be¬
hövande församlingsbor, *1 3 användas för skolflickor att med 100 kr.
insättas i livränteanstalt. Redovisning för fonden skall årligen med¬
delas genom länets tidningar), Engströmska d:o kr. 10,663: 73, Daniels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
