Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 6. Tjällmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJÄLLMO SOCKEX.
konung Erik och ännu ett kvinnligt helgon, ommåladt och skadadt (lig.
123). Orgelverket, förfärd. omkr. 1702, är inköpt från Uppsala och
här uppsatt 1741. Det hade ursprungligen 16 st., men vid en reparation
1788 borttogos 6. En grav för familjen Adlerklou murades 1704 men
igenfylldes 1796. År 1705 upphängdes här släkterna Adlerklous och 1805
Lagersvärds sköldemärken. Bland äldre minnen förvaras en dopfunt
av mässing på 3 fötter och ett stort krucifix med evangelisternas sin¬
nebilder och namn på armarnas ändar.
Vid kyrkans v. ända uppfördes år 1767 ett fyrkantigt tom av sten med
omkr. 30 m. höjd och 1,7 m. tjocka murar. Ringklockorna hängde ditintills i
trästapel. Å den större, gjuten 1445 och omgjuten 1712, läses bl. a. Audite,
voco vos, ad sacra venite. Den mindre klockan är gjuten 1682 samt omgjuten
1im
|||
ii t% p ]
123. Altarskåp från Tjällmo kyrka.
1751 och 1813. Före senaste omgjutningen lästes å densamma: När Fredrik
Svea spira förde. När Adolf Fredrik kronprins rar, När man av krig allsintet
hörde, När jorden ymnig årsväxt bar, Då göts jag om och fick nytt ljud Att
kalla folk till Herrans dyrkan Och mana dem att gd i kyrkan, Där bedja,
tacka, lova Gud.
Av fornlämningar omtalas härifrån stensättningar på ett flertal plat¬
ser, ävenså fynd av sten- och flintredskap. Vid Överkulla, hörande till
Skallebol, har hittats en del silvermynt. Vid »domarebacken», belägen
sv. om Johannisberg, skall förr varit en s. k. domarering å numera
odlad plats. Två gölar, belägna en halv mil från varandra, kallas
Garpe gölar eller pölar, såsom det förmenas efter någon fejd med tyskt
folk. Under förra hälften av 1700-talet ha här hittats förrostade värj-
klingor och sporrar m. m. På Ansebo ägor nära Andsjön är en ovan¬
ligt stor s. k. jättegryta. I det s. k. Falkenberget vid samma sjö går
nära vattenytan en lång gång, som kallas Perkels håla.
Folkmängden var på 1750-talet över 1,800, 1790: 1,912, 1830: 2,353,
1870: 3,799, 1895: 3,243, 1910: 2,816, 1915: 2,742. — Kassor 1910: kyrkok.
kr. 400, fattigk. kr. 5,025, orgelk. kr. 2,635, biblioteksk. kr. 1,140, Åker-
strömska fonden kr. 2,000, Xorénska gravk. kr. 440, Hans Karlssons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
