Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 6. Tjällmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJÄLLMO SOCKEX. 397
oget bruk sköttes omkr. 1,000 har åker. Det övriga, åker och äng, brukades
av bönder och torpare mot dagsverks- och kolningsskatt samt körslor för landt-
ogendomen och järnbruket. Under egendomen hörde 5 hemmansbrukare och
28 bebyggda torp. Vid Västermåsa fanns tegelbruk, där årligen slogs omkr.
100,000 rör- samt 10,000 murtegel, som endast användes för egendomens eget
behov till täckdikning m. m.
Redan långt tillbaka fanns vid Hiittorp en knipphammare, vilken skall ha
varit belägen där kvarnen ännu står, men denna knipphammare förflyttades och
uppbyggdes år 1695, där sedermera stångjärnshammaren anlades. Denna knipp¬
hammare nedlades sedermera. Stångjärnshammaren anlades av Karl Karlsson
Tisell samt fick d. 10 febr. 1743 privilegium på att smida 300 skepp, årligen
och skattlades till 3 skepp, årlig hammarskatt till kronan. Senare privilegium
är av 1799. På 1750-talet bestod bruket av 1 hammare och 2 härdar, var¬
jämte här fanns masugn, i vilken tackjärnet tillverkades av malm från egna
gruvor såväl i socknen som i Närke och annorstädes. År 1810 funnos här 2
stångjärnsh. med 4 härdar samt 1,010 skepp, stångjärnssmide, varav en del
frälsesmide, men 1828 endast 3 härdar. Ar 1848 nedlades 2 härdar. År 1859
fanns här 1 härd och 1 hammare med 613,5 skepp, privilegieradt smide. Pä
1870-talet bestod stångjärnsbruket av 2 franche-comtéhärdar med 2 räck- och
1 smälthammare samt dessutom 1 manufaktur- och 1 spikhammare, vilka båda
byggdes 1874. Egna gruvor och masugnar voro för länge sedan redan då öde¬
lagda. Tillverkningen var på 1870-talet årligen 10 å 11,000 centn. stångjärn,
vartill tackjärn köptes från Nora bergslag. Omkr. 2,000 ryssar egna kol be¬
gagnades årligen. Manufaktur- och spiksmidet bedrevs endast för egendomens
bohov. Till bruket hörde även 1 mjölkvarn om 4 par stenar och grynverk samt
2 mängbladiga sågverk och 1 kantsåg. Järnbrukets verksamhet upphörde mot
slutet av 1870-talet. År 1871 var stångjärnsbruket t. v. till 13,500 kr. och
1*81 till 8,000 kr.
Efter T. K. Tisells död kom godset genom köp till Hermelinska släkten
men såldes 1913 av Axel Hermelin, Gripen berg, till grosshandl. P. J. Karlsson,
Kumla. Senare s. å. försålde denne flera gårdar, så att endast huvudgården
med därtill hörande vattenfall, elektricitetsverk och såg jämte en större skogs¬
areal kvarstod. Vidare har Hättorp med kronoäng, mejeri, Klovstena och Ekön
tillhört Karl Sydbom, som 1916 försålde egendomen till Oscar Carlberg för
160,000 kronor. — Mangården är belägen vid Tjällmo Storå eller den s. k.
Hättorpsås invid stora landsvägen. Mangården består av huvudbyggnad i två
våningar samt fyra flyglar.
Iskallebol, 5/8 m., 122 h., 4 äg. Har liksom ett flertal gårdar i socknen
tillhört Finspångsgodset.
Johannigberg, förut och ännu 1726 kalladt Hagelvik, 2 V4 m. med Ånftrva
och BjttrntjDäs, 1 m., tills. 510 h. Egendomen köptes med en mängd tillydande
av Louis de Geer samt såldes av hans släkt till överstelöjtn. Joh. Orcharton,
som var ägare 1683, då den kallas tämligen bebyggd sätesgård av 2 m. allodial-
frälse med Ånärva 2 m. ladugård. Tillh. efter hans död hans frus dotter i
första giftet Krist. Schletzer, som var gift först med majoren Markus Reenstjema
och sedan med en Toutin. Efter hennes död tillföll egendomen 1704 hennes
halvsyster Jsab. Orcharton, vilken före sin död försålde densamma till bruks-
herren Joh. de Geer d. y., som här uppförde ny manbyggnad och gav egen¬
domen sitt nuvarande namn. Ägdes efter hans död 1740 av sonen, kaptenen
Alex. de Geer, sedermera av dess frände Louis de Geer (f 1758), vidare ge¬
nom köp dennes son Joh. Jak. de Geer (f 1809). Egendomen har vidare tillh.
E. Kristina Tisell 1825, brukspatr. Peter Jansson 1829, dennes måg härads¬
hövdingen Karl Richter 1853, vidare och ännu i början på 1870-talet hans
stärbhus men senare M. Areschoug, IT. Nyman på 1880-talet, löjtn. Ad. Fredr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
