Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Finspånga läns härad - 6. Tjällmo - 7. Vånga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅNGA SOCKEN. 401
kontr. prosten Olof Joh. Nordvall till stipendier för Östgöta nation i Uppsala
samt till Linköpings allm. läroverk. — Tik, V4 m., 174 h., tillh. Lämneå och
1910 K. F. Johansson. — Yttsterm&sa, 1 m., 259 h., varav 43/60 m. har tillh.
Hättorp och 7/b0 m. tillhör statsverket. — Yxhult, L2a, 1 m., 191 h., 3 äg.,
varav 1910 häradsskr. A. Yickboms stbh. — Yxhult, SL, 1 m., 336 h. Hörde
förr till släkten De Geer. Var sedan häradshövdingebost., nu indraget till stats¬
verket. — Å, */2 m., 609 h., tillh. staten. — Åstad, */2 95 h., d:o. —
Ågelstorp, 1 m., 120 h. med Marlingstorp, V4 m., tills. 244 h. Ägelstorp
tillh. från 1670 Lars Palmqvist, som därjämte innehade Ämta som säteri, vil¬
ket senare reducerades. Ägelstorp har senare hört till Klofstenalund men äg¬
des 1868—1876 av k. sekret. Bernh. V. Rosenblad, åtminstone till en tid med
O. Yaldner. Ägelstorp tillh. 1884 gästg. A. Jansson, som även blev äg. till
Marlingstorp, vilket hört till Johannisberg. Är 1910 tillh. båda gårdarna K.
E. Jonsson. — Ämta, V2 m., 124 h. Har till senare tid varit häradsskrivare-
bost. Tillh. 1910 Osk. Jonsson. — Ärvidstorp, V2 ni., 118 h., 6 äg.
öna 1. ön, 1 m., 120 h. Har förr tillh. Johannisberg men 1853 kaptenen
Melk. Otto Lagerfelt, 1871 v. häradsh. sed. borgmäst. V. L. M. Bille, 1879
Åhrberg, 1884 änkefru Adéle Åhrberg, på 1890-talet kaptenen Arv. Klingspor,
1911 A. I. Fredriksson.
Österby, */2 m. Har förr hört till Hättorp. — Överkulla, 1/a m., d:o samt
i sambruk med Skallebol en sammanlagd ar. av 496 h.
övriga tillhörigheter: Albertsro, Apoteket, Arbetarebostäder^ Djuphumpen,
Elektrisk kraftstation, Fabrikshus med torkladqr, Fredrikslund, Grandalen,’ Hät-
torps kvarn och såg, Hättorps och österby vattenfall med elektricitetsverk, Hög¬
by, Karstorps kvarn, d:o handelslägenhet,. Klockarebostället, Krigsbergsängen,
Kristinefors såg, Laggartorp, Lämneå kvarn, d:o såg, Rothult, Råcka handels¬
bod, Sjötorp, Skansens garveri, Skenberg, utäng, Skönnarbo kvarn, Tjällino gar-
veri, d:o gästgivaregård, d:o handelslägenheter, d:o mejeri, d:o varmbadhus,
Villan, Västermåsa tegelbruk, Åbyggnad vid Tjällmo m. fl.*
7. Vånga gränsar i n. till Risinge, i ö. till sjön Glan samt till
Kullerstad och Kimstad, i s. till sjön Roxen och ö. Harg, i v. tiU
Stjärnorp och i nv. till Hällestad. Arealen är 15,593 har. Marken
upptages till större delen av bergsbygd. I östra och södra delarna av
socknen finnes dock något slättland. Vite klint är ett av de mer bety¬
dande bergen. Rådande jordart är å slätten lera och svartmylla samt
i skogbygden sandblandad lera eller sand. Bland insjöar märkas ören,
Hårken, Mårn, Lada-, Lim- och Axsjöarna, Onsören och Geten. Från
Ören och genom Mårn kommer en å, som vid Arga utfaller i Glan.
En landsväg kommer från Norrköping genom Kullerstad och går här
förbi kyrkan och Balderum, där den delar sig åt n. till Risinge och åt
sv. till Stjärnorp. Yid Berga skattegård är gästgiveri och skjutssta¬
tion. Längs Glan går järnvägen Norrköping—Finspång—Örebro.
Wanga socken nämnes 1393 och skrives sedermera Waanga, på 1500-
talet Wångaberg inom Bråbo härad. Räknades dock under kon. Gustav
I:s tid till Mämmings h:d, dit den av gammalt hört. Från 1580-talet
har den hört till Finspånga län 1. enl. en annan uppgift från 1639.
I kyrkligt avseende bildar socknen ett pastorat. Ny reglering år 1920,
då komministraturen föreslås till indragning. Kyrkan (fig. 124) är upp¬
förd 1864—66 efter ritning av prof. Fredr. Wilh. Scholander. I och
26—152493. Ridd er sta d, Östergötland. //.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
