Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 3. Ljung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGS SOCKEN. 427
IMU massakrerades till döds av den genom illvilliga rykten upphetsade pöbeln,
övergick fideikommisset till hans yngre broder översten Fab. Reinh. v. F., »en av
rikets herrar», samt vid hans död 1818 till sonen, majoren Ax. v. F. (f ogift
18:18), då egendomen övergick till yngre brodern, majoren Gust. Hans v. F.
Med hans död 1839 utgick denna släkt å manliga sidan, och fideikommisset,
då bestående av 28 mantal jämte Jakobslunds järnbruk, övergick till kaptenen
Karl August Gyldenstolpe (f 1872), gift med föregående innehavarens enda
syster Louise v. Fersen (f 1880). Fideikommissrätten till såväl Ljung som
Steninge, vilket sedan 1786 åtföljt Ljung, blev under deras tid upphävd och
godsen förskingrades delvis. Ljung övergick genom köp till kaptenen Klas von
Mecklenburg samt ägdes med underlydande, tills. 24 41/™ m. efter hans död av
hans änka Helén v. M., f. v. Mecklenburg. Tillh. vidare Elon Larsson och Fr.
Rosin men försåldes exekutivt av deras konkursmassor år 1908 för 1,595,000
kr. till Albert J. Lindström, Steninge, Oskar Lundqvist, Lindenäs, och Gust.
Andersson, Kolstad. Godset hade då, förutom servituts- och nyttjanderättsin-
teckningar, penningeinteckningar till ett belopp av 3,090,000 kronor.1 Dessa
sistnämnda ägare å sin sida försålde tillhörande gårdar. Endast Ljung med
Norrby, 1 m., 368 h. och Ekholmen (se Släta) behölls av ägaren Albert J.
Lindström. L. sålde egendomen 1916 till danske jur. kand. Möller å Kjserup.
Säteriets första mangård var belägen vid kyrkan och uppbyggd av överste
Hamilton, men nedbrann samtidigt med kyrkan, prästgården, hela byn och grav¬
koren å kyrkogården d. 13 okt. 1646. I början av 1700-talet förflyttade H.
v. Fersen gården närmare till Motala ström. Nuvarande mangården (fig. 138) är
uppförd av Fr. A. v. Fersen och består av en ståtlig manbyggnad av sten i tre
våningar samt av 2 flygelbyggnader, även av sten. Omgivande trädgård och
park med vattenkonst m. m. är anlagd av samma ägare och en bro över ström¬
men är byggd av Fabian v. F. År 1908 iståndsattes slottet såväl till det yttre
som inre, då värmeledning, vattenledning och elektriskt ljus anordnades. Tre
långa alléer från vägen och kyrkan leda sedan äldre tid till mangården.
Av ett tyskt bolag uppfördes här 1872 en storartad fabriksbyggnad för till¬
verkning av råsocker av vitbetor. Fabriken blev efter 7 månaders arbete fär¬
dig i början av 1873 och fabrikationen tog samma år sin början och fortsattes
även under 1874 men nedlades vid slutet av nämnda års kampanj. Under
sistnämnda år tillverkades råsocker av över 100,000 centner vitbetor, som till
största delen växt å godsets ägor.
Nybble, */* m., 70 h. År 1386 omtalas i ett intyg, att vid arvskifte fog¬
den i Åbo Jeppe djäken på sin lott efter sin hustru Katarina Haraldsdotter be¬
kommit bl. a. Nibbele, räntande 3 tönn och 6 öre. År 1420 avträdde väpna¬
ren Peter Haraldsson (Bielke) och hans hustru Sigrid Bengtsdotter (kluven sköld
med en halv lilja i vänstra fältet) jord å annat ställe till Ljungs kyrka i ut¬
byte mot jord i Nybböle. Tillh. 1911 F. Jakobsson.
Prästtomta, 1 m., 782 h. Har förut hört till Ljung, men tillhörde 1884
löjtnanten L. H. Veidenhielm och A. P. Andersson, Bohyttan, 1895 brukspatr.
Osk. Lundqvist och 1911 densamme (3/4 m.) samt statsverket (V* m.). —
1 Som något enastående kan nämnas, att även Ljnngs kyrka och skolhus vid detta till¬
fälle voro nära att gå under klubban, om icke åtgärder vidtagits till förhindrande härav.
Förhållandet var, att den mark, varpå kyrkan och skolhuset voro belägna, visserligen i slu¬
tet av 1870-talet avsöndrades från Ljungjrodset, men avsöndringen blev icke fullföljd där¬
hän, att de inteckningar, som då graverade området, dödades. En följd härav skulle kun¬
nat bliva, att kyrkan och skolhuset inbegripits i den exekutiva försäljningen, och att för¬
samlingen ställts inför utsikten att av den blivande köparen återförvärva äganderätten till
nämnda fastigheter. Så långt kom det emellertid icke. En enskild person förklarade sig
villig att svara för den inteckning, som vid ifrågavarande avsöndring kunde anses gravera
området. Det rörde sig endast kring ett belopp på omkr. 100 kr. Hela Ljunggodset var
vid tiden för inteckningen intecknadt för blott 18,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
