Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 4. Stjärnorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 (iULLBERGS HÄRAD.
ligt användbart skick. Nära invid slottsbyggnaden voro uppförda två flygel¬
byggnader. D. 12 maj 1789 undergick detta herresäte en härjande eldsvåda.
Det var vid middagstiden, kl. halv ett, då ägarna börjat sin middagsmåltid,
som en gårdsdräng blev varse en obetydlig rökpelare uppstiga vid takfoten å s.
sidan av kyrkoflygeln. Vid tillfället var det häftig storm, och elden blev där¬
för snart synlig. Antagligen hade någon gnista fallit från köksskorstenen på
taket, som var dåligt och av spån. Elden spred sig blixtsnabbt av brist på
sprutor och folk. Enär gårdens folk dels voro i arbete vid Högsäter och dels i
Linköping, där det var marknad, funnos här i förstone knappt sju manföre per¬
soner. Inom en kvarts timma hade elden även spridt sig till den från man¬
gården på omkr. 110 m:s avstånd belägna spannmålsboden, som låg parallellt
med denna flygel, närmare sjön. Någon säd kunde ej bärgas, endast några
vagnar ur det även här belägna vagnshuset. Två å ömse sidor om sjöporten
belägna rappade trähus, av vilka det ena användes till smedja och det andra
till snickare- och drängstuga, antändes även, liksom en so. från spannmålsboden
belägen fisknotbod. Men det var ej nog härmed. Lågorna från kyrkoflygeln
och hettan härifrån antände nu även takfoten på stora byggningen. Förgäves
sökte man bära upp vatten och hämma elden. Den spred sig alltmer igenom
hela byggnaden och snart hotades även den n. flygeln med undergång. Denna
flygel beboddes sedan nära 50 år tillbaka av tre över 70 år gamla fröknar
Douglas. Här kunde endast något silver räddas. Allt annat blev lågornas rov,
och det var icke långt ifrån, att de gamla, vid försöket att rädda sitt bohag,
höllo på att bliva innebrända, så mycket mer som det endast fanns en uppgång
till deras rum. Det sista offret åt lågorna var den parallellt med denna flygel
liggande stallbyggnaden, som även i grund lades i aska. Kreaturen räddades
dock. Allt detta tillsammans med några smärre uthus på sidorna om flyglarna
hade blivit förstördt eller förtärdt av elden inom loppet av fem timmar. Någon
människa skadades icke. Endast en rapphönshund och en tjäder tillsatte livet.
Flyglarna hava sedermera blivit iståndsatta, den södra på bekostnad av Stjär-
norps socknemän m. fl. Den n. innehåller bostad. Slottet blev däremot aldrig
iståndsatt. Endast en ruin (fig. 140), som efter branden skövlats allt man
förmått, återstår nu. Ännu på 1830-talet kunde man, ehuru icke utan fara,
uppgå i fjärde våningen på de rämnade och vittrade trappvalven. Tjugu år
senare kom man knappt nog till den andra. År 1877 uppfördes en trä¬
trappa, å vilken man kunde gå upp till högsta våningen. . Murarna voro en¬
ligt prof. Brunius år 1850 ännu så fasta »att det hela kunde om det lönade
mödan återställas», och så kunna de ännu anses. »Murarne», skriver samma
förf., »vilka nederst hålla 6 V3 fot i tjocklek, äro invändigt avtunnade uppåt.
Källarvåningen betäckes med tunnvalv. Första våningens förstuga, som är rym¬
lig, har kupolvalv. övra våningarna visa spår efter täta bjälklager. Trapppoma,
vilka intagit midten av byggnaden, ha bestått av vanliga valvkupor. Byggnaden
är uppförd av gråsten med dörr- och fönsteromfattningar, källar- och trappvalv
av tegelsten. Murarne äro utvändigt grovputsade och vitlimmade, invändigt
finputsade och målade i snerkelmanér. Framfasaden har nio, varje gavelmur
fyra och frontonen tre fönsteröppningar i bredd. Fönsterkarmarna äro rakbe-
täckta och intaga murarnes ytterkanter. Flyglarna, som äro två våningar höga,
ha på midten av den nedra genomskärningar och å den övra elva fönsteröpp¬
ningar å rad.» Såväl överst på murarne som utom och inom desamma växte
länge stora träd. Å en vägg i ruinen synes ett i början av 1700-talet måladt
porträtt av en kvinna. I äldre tider gick här den sägen, att råna emellanåt
plägade hava gästabud å slottet. En morgon blev en av husets tjänsteflickor
funnen strypt av en svartsjuk älskare i nedra slottsgången, och man trodde,
att råna verkställt detta mord. Dåv. ägarinnan lät till minne av detta »rånas
besök» måla nämnda porträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
