Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 447
Å kyrkogården äro flera under livstiden bemärkta personer jordade.
Här nämnas biskop Magn. Lehnberg (f 1808). ärkebiskop J. A. Lind¬
blom (f 1819), biskoparna ’ J. J. Hedrén (f 1861) och Olof Vallqvist
(f 1800), den sistnämnde här jordad, ehuru icke tillhörande stiftet,
kyrkoherdarne Tiburts Tiburtius (f 1787) och E. P. Lodell (f 1875),
donatorn K. E. Vedin (f 1881) m. fl.
Av fornlämningar märkas främst den vid Sjögestads källgård, sedan
länge kända graven från stenåldern. Vid undersökning 1882 fann man
en lång i tre rum delad hällkista, som varit täckt av en låg men vid
gräsbeväxt kulle av kullersten blandad med jord. Omkr. 1,000 lass sten
sades vara bortförda från kullen. Sådan graven befanns, bestod den av
kantresta kalkstenshällar med ena hälften täckt av dylika, västra delen
med golv av kalkstenar samt skild från mellandelen genom en häll.
Den östra delen skildes från mellandelen med en tröskelsten och »härpå
hade troligen stått en häll med ett stort rundadt Adi», av vilken ett
stycke låg kvar vid undersökningen. Hittade fynd voro obrända män¬
niskoben, dolk, spjutspets och skrapa av flinta samt pryl och nål av
ben. I en intill varande grav från den äldre bronsåldern hade funnits
obrända människoben, tång och ring av brons samt ej långt därifrån
ett avslaget fäste till en flintdolk. Även på andra ställen i kullen träf¬
fades skelett och människoben. Ä Högberget å Sjögestads ägor under¬
söktes 1901 en annan hällkista med fynd av 4 skelett, 4 spjutspetsar
av flinta, skärva av d:o samt bältehake och syl av brons. Gravurnor
och ben äro även funna här. År 1883 tillvaratogs vid Kungsbro en
lerurna med tillhörande spjutspets av järn, nu i Östergötlands museum.
Yid grenadjärtorpet Biåsvädret ha även gravurnor i senare tid tillvara¬
tagits. Därjämte nämnes ett järnsvärd av en typ, som i mellersta
Europa är karaktäristiskt för äldsta järnåldern. Att i en så tidigt
bebyggd ort som Yreta klosters socken många gravminnen funnits är
givet, men genom odling har en stor del försvunnit. Söder om Ulriks¬
dal, tillhörande Brunneby, finnes å ett stenblock cirkelrunda fördjup¬
ningar och nära härintill finnas å en bergsluttning en avlång skålfor¬
mig fördjupning samt 24 större och mindre cirkelrunda fördjupningar.
Vid Snave udde märkas lämningar efter en fornborg. Av äldre förf.
omtalas även lämningar av en dylik i vattenbrynet vid Nybro. — Offer¬
källor omtalas i närheten av Ulriksdal och vid Odensfors, den sist¬
nämnda även i senare tid talrikt besökt på trefaldighetsafton.
De byggnader, som tillhörde klostret, lämnades tidigt att förfalla.
Ännu i början av 1700-talet fanns likväl matsalen (refektorium), nära
20 m. i längd, med välvdt tak samt det inre med målningar och in¬
skrifter, varjämte funnos en del nunnekamrar. Icke obetydliga ruiner
voro även kvar. Bl. a. omtalar Tiburtius år 1755 — redan 1724
nämnda av Borenius — lämningarna efter det av k. Inge anlagda klost¬
ret och av »konungens egna våningsrum ännu höga gråstensmurar, som
nog visa att de äro äldst». Ett av dessa rum kallades då av allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
