Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 453
räfsteting i Linköping Sten Lax och Sigge Ulvsson samt Justina skyldiga att
till Vreta kloster återbära, vad de bevisligen av klostret uppburit, de båda först¬
nämnda för en halv attung jord i Homstcewe samt Justina för en annan halv
attung därstädes, enär nämnden vittnat, att den ifrågavarande jorden var skatte-
jord, och att säljarna ej kunde stånda köparen hemul. Hornstäve synes allt¬
jämt haft flera ägare. En gård, 1 m., har länge tillhört staten. På 1600-talet
hade Axel LilHe, Lövstad, del här. På 1850-talet ägde sedermera kaptenen
And. Pet. Nordell 1/a m., 1884 riksdagsm. Karl Anders Larsson 7/s m. och 13
skilda personer 3 V®1 m., 1894 4 m. 15 och 1910 13 ägare. — Håckla, 1 */2
m., 56 h. Hoclom nämnes år 1259 i Benkt Sigtryggsons testamente. I det¬
samma lösgivas även 4 som trälar födda. Hörde delvis 1686 till Ljung. Skänk¬
tes 1672 av fru Kristina Lejonstjerna, f. v. Scheiding, till ett stipendium vid
Linköpings läroverk men återbördades av fru Anna Helena Engelkrona, som var
besläktad med givarinnan. Indrogs till kronan 1692 men fick behållas med
bestämmelse, att det skulle kallas »k. majrts förläning till Linköpings skola och
gymnasium». Stipendiet finnes ännu kvar under namnet von Scheidings. —
Härna, 5 3/s m., 196 h. Borgaren i Linköping Lars Gislasson sålde V® attung
1 Hemem till Joen Holmgersson år 1344. År 1397 nämnes Gudhi i Hcernem
såsom bisittare i nämnden vid räfsteting i Linköping. Hörde 1686 delvis till
Ljungs säteri. 8/8 m- har varit fjärdingsmansboställe. Är nu av statsverket ut-
arrenderadt. Det övriga har 15 äg. — Högby, 4 m., 228 h. Som bisittare i
räfstetingsnämnd nämnes Magnus i Höghaby år 1413. Har förr hört till Ljung.
Högby, 1 m., 45 h., har varit militieboställe, numer av staten utarrenderadt;
det övriga 7 ägare. — Klostergården, 2 m., 90 h. Kyrkoherdeboställe, med
bostad uppförd 1791. — Knivinge, 2 */4 m., 150 h. Vid ett arvskifte emellan
Sten Bosson och Birger Karlsson i närvaro av Gise van Helpten erhöll den
sistnämnde år 1387 bl. a. 1 V2 attung i Kuiwinge, varmed måhända avses denna
by. År 1408 gav Märta Nilsdotter (sjuuddig stjärna i vapnet) till Vreta kloster
för sin mans, Johan Rabeen, och sin dotters själarykt och lägerstad 1 attung
jord i Knifwinge och testamenterar samtidigt en annan attung i samma by för
sin gravplats i klostret och för sin mans, Ulv, och sin sons, Dan Ulvsson,
själaavgift. Under 1600-talet ägde Harald Strömfelt en del här. Tillh. med
kalk- och skifferbrott på 1880-talet slussinsp. Uno Kraft samt till senaste tid
änkefru Maria Kraft jämte 4 andra ägare.
Knngsbro, 8 m., 454 h. Denna egendom har först hetat Bro, därefter Bi-
skopsbro samt, sedan den indrogs till kronan, Kungsbro. År 1269 betygar
Bengt Magnusson, att han givit sin hustru Ulvhild Brunneby och Linkalösa i
utbyte för de henne i morgongåva lämnde Bro och Hälleby, av vilka sina egen¬
domar han bl. a. anordnar Bro åt Vreta kloster. Bengt var av Folkungasläkten
samt lagman i Östergötland. Han avled 1294 och var den lagman Bengt, om
vilken sägen orätt förmäler, att han var gift med Sigrid den fagra. Redan år
1272 synes Bro hört till Linköpingsbiskopen, enär bisk. Henrik då härifrån ut¬
färdade stadgar om kortjänsten i domkyrkan och om, att var nyvigd prost i
2 år skulle vid domkyrkan inhämta kännedom i ämbetsförrättningarna. Dessa
brev utfärdades i april månad. Följande år utfärdade biskopen brev härifrån i
juli månad, så att det synes som biskopen vistats här ofta. År 1293 utfärdade
Linköpingsbiskopen Lars ett beskärmelsebrev för Vreta kloster, dat. Bro, och år
1418 utfärdade biskop Knut ett brev härifrån till prosten Inge i Skänninge.
Henrik Tidemansson, som blev biskop 1465, bebyggde Bro med stenhusbygg¬
nad. Vid Västerås recess 1527 indrogs egendomen till kronan. Innehades se¬
nare av hertig Magnus av Östergötland, vilken i sin sinnessjukdom ömsom be¬
bodde Vadstena slott, Kungsbro eller Norrby. Han dog slutligen här 1595.
Vid denna tid var Tyke Larsson Gyllencreutz fogde över egendomen. År 1598
hitfördes de efter slaget vid Stångebro av k. Sigismund till hertig Karl utläm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
