Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 455
Fredr. Baltsar Lybeck (f 1904). Köptes från hans stärbhus och tillträddes år
1906 av bankdirektören Jonn O. Nilson. — Det var för att tillfredsställa Lin¬
köpings stads behov av elektrisk kraft, som sistn. äg. inköpte Odensfors med
tillh. vattenfall. För samma ändamål köpte N. åren 1907 och 1908 även vatten¬
rätten vid Kungskvara, Skränge och Stacka, varigenom fallen på en sträcka av
1 km. kommo till en ägare. Kraftstationens anläggning påbörjades i slutet av
år 1912 och har ledningar åt skilda håll. Med Odensfors kommer att förenas
Svartå fors, sedan N. 1915 inköpt detta vattenfall med tillh. fastigheter. Härige¬
nom tillvaratages vattenkraften ytterligare och betydande kraftresurser vinnas för
Linköpings stads industriella utveckling samt för ortens lantbruk, varjämte ö.
centralbanans elektrifiering möjliggöres. lin del av anläggningen är belägen
inom Ledbergs s:n. Det är ett betydelsefullt arbete, som blivit nedlagdt vid
detta företag och som kommer orten till godo (fig. 148—150). — En vacker
och egendomlig park är belägen vid Svartån å andra sidan om den förbi gården
gående landsvägen.
Parken är bekant
för sin rikedom på
olika, för övrigt in¬
om orten sällsynta,
vilda växtarter I n.
delen här finnas
lämningar av en
fornborg. Å ägorna
är i senare tider ett
kranium av uroxe
påträffadt, vilket
av dåv. ägaren över¬
lämnades till Ve¬
tenskapsakademien.
År 1661 var går¬
den bebyggd med
en gammal förfal¬
len stenhusbygg¬
nad, i vars »rudera>
man, enligt Palmskölds anteckningar, vid dess nedbrytande fann en >benraggla»
efter en människa av ansenlig längd.
1’ålstorp, 1 m., 21 h. Pauahstorp nämnes 1397. Har under 1800-talet hört
till Ljungs säteri. Ägdes mot slutet av detta årh. av slussinspektör Uno Kraft
samt 1910 av L. F. Andersson. — Kökinge, 2 m., 42 h. Hörde ännu på
1850-talet till Ljung. Har senare tillh. Odensfors men 1910 S. J. Johansson.
Sjögestad, 61/4 m., 641 h. Sighvalstad nämnes i ett arvskifte år 1295. Näm¬
nes ånyo i ett arvskifte i början av 1300-talet, då Bengt Filipsson erhöll Sig-
walsiadh.1 I testamente av 1378 skänkte Marta Siggesdotter till Vadstena kl.,
där gravplats väljes, Sigwalstada i Vreta s:n, vilken gåva år 1389 stadfästes av
hennes syster Ingrid (kluven sköld med en halv lilja i ena och två snedbjälkar
i andra fältet) för sin och sin mans, herr Peter Porses, själaro. Sjögestad har
under århundradenas lopp alltjämt varit ujipdeladt på flera händer. Från 1600-
talet är bekant, att en del tillh. Lövstad. På 1850-talet tillh. en del med kalk¬
stens- och skifferbrott, kalkugn, tegelbruk, verkstad för redskap, bränneri m. m.
e. hovrättsnot. J. F. Viger, som 1856 sålde den för 187,000 rdr rgld till
Aug. Gyldenstolpe, Ljung. En del eller * 5 av gården köptes 1842 av länets
1 Oavgjordt är, om dessa uppgifter rörande Sjögestad äro för denna Vrctaklostersgård
eller om de höra till Sjögestads gärd i socknen av samma namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
