Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 1. Allhelgona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 GÖSTRIXGS HARAD.
I äldre tid tillhörde häradet Hovs län (se vidare Kinds h:d). Från år
1(560 till år 1715 utgjorde Göstring en del av drottning Hedvig Eleonoras
livgeding (se Lysings h:d). — I häradssigillet är ett träd.
Socknar.
1. Allhelgona. Socknen omgiver på alla sidor Skänninge stad.
Gränserna äro i ö. Vallerstad och Järstad, i s. Högby, i sv. Bjälbo, i
v. Orlunda, i nv. Fivelstad samt i n. Vallerstad och Styra. Arealen:
3,251 h., därav 3,240 land. Marken är jämn och endast enstaka kullar
avbryta en fortgående slätt. Jordarten består av sand och lera. Skena¬
ån går genom socknen och upptager några bäckar. Landsvägen från
Linköping till Vadstena går härigenom ävensom vägar till Gränna,
Mjölby, Motala och Husbyfjöl, vilka alla sammanlöpa vid Skänninge.
Järnvägen emellan Mjölby och Motala har station i nämnda stad.
Helgona kyrka i Skänninge omtalas 1357, Helghonakyrkan med sina
kyrkovärdar 1386, Allhelgonakyrkans socken 1387 och Helghona kyrchio-
socken 1398. Sockenkyrkan säges varit belägen å en höjd i staden,
vilken höjd sedermera kallats Puke- 1. Bukebacken, men skall kyrkan
vid någon eldsvåda blivit förstörd tillsammans med staden. Nuvarande
kyrkan är gemensam med Skänninge.
Av fornlämningar omtalas härifrån två runstenar. Den ena upp¬
gives ha stått vid sandtaget örbacken till höger om vägen från Skän¬
ninge till Motala men säges söndersprängd inlagts i stenfoten till en
flygelbyggnad vid örnsnäs, där den dock icke kunnat återfinnas. Av
inskriften har med säkerhet endast kunnat tydas namnet östen. Den
andra finnes vid Vistena, å ett gärde vid n. sidan av vägen genom byn.
Lönnskriften antages innehålla, att en son satt stenen efter sin fader.
Ättehögar och bautastenar m. m. finnas nära örstorp å Vistena mark
o. s. v. Ar 1874 hittades vid grävning av ett dike vid Lagmansberga
1,000 skadade silvermynt av olika storlek och utseende, de flesta likväl
försedda med ett romerskt M. De övriga hade olika slags kronor. För¬
modligen härleda de sig från Magnus Ladulås’ tid. Han anlade näm¬
ligen härstädes en myntpress år 1285. — En offerkälla å Lagmans¬
berga ägor har förr så till vida varit utsatt för dyrkan, att mycket folk
varje midsommarsafton samlade sig där för att dricka av vattnet, vilket
likväl landshövdinge-ämbetet i midten av 1700-talet »billigt sökte före¬
komma*. — Under Dackefejden hade år 1543 en del bönder från
Småland, som strövade kring i provinsen, även kommit hit. Konungens
befallningsman Peder Nilsson lyckades likväl här vid Vistena över¬
raska dem. De sökte taga till flykten, men större delen omkom i den när¬
belägna Skenaån. Endast anförarna med åtta man sägas ha undkommit.
Folkmängden var på 1750-talet 623, 1810: 767, 1850: 1,071, 1895:
966, 1910: 870 och 1915: 888. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 5,598:77,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
